Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 233
hans skådespel icke annat kunna än uphöja, lyfta åskådarens tänkesätt. Men
Yoltair torde dock bland alla Tragiska Skalder varit den som mäst bidragit
at göra Theatern til en värkelig schola för statskonst och sedolära. Flere
af hans skådespel hafva på et fördelagtigt sätt influtit på tidehvarfvets seder.
Vi anse en utbredd fanatisme för en af de faseligaste päster som kunna
öfverfalla mänskliga samhället. Om någonting är kraftigt at bevara oss för
denna smitta, så är det visserligen Yoltaires Mahomet. Detta skådespel är
en skänk, hvars värde tidehvarfvet bör ärkjänna, det bör försona flere af
Yoltaires fel och skaffa honom ett rum bland mänsklighetens välgörare.
I Zaires död genom Orosman es hand finna vi det mäst talande exempel
som mögeligen kan gifvas af den fara som en förhastad vrede kan ordsaka»
Condé förlät en oförrätt när han nyss sedt Augusti ädelmod i Corneilles
Cinna. Och flere goda gärningar hafva varit en frukt af vackra skådespels
besökande. Försynen kan icke varit så hård emot oss at hon förbjudit oss
anständiga och oskyldiga nöjen. En båge kan icke altid vara spänd och et
arbete utan hvila och utan omväxling förstör våra krafter och gör oss
omsider oskickelige til at utföra våra pligter. En mera oskyldig hvila torde
väl icke kunna uptänkas än at se en dygdig gärning föreställd.1
Betecknande för fransk-klassicismen är den undanskymda plats,
som geniet och inbillningen intaga i dess smaklära. Man läse t. ex.
Boileaus Vart poétiqne, det verk, där kanske fransk-klassicismens
teori är klarast utkristalliserad. Boileau börjar visserligen sin dikt
med att i några vackra verser framhålla genialiteten som en
oeftergiflig egenskap för poeten. En lycklig stjärna måste ha lyst öfver
honom i födelsestunden. I annat fall blir Apollo döf för honom och
Pegasen istadig. Detta är allt. Ordet imagination förekommer icke
ens i L’art poétique. Förståndet är det centrala begreppet i hans
estetik, den enhetspunkt, hvarifrån alla de andra föreskrifterna
härledas liksom alla radierna i en cirkel dragas från samma medelpunkt.
Så småningom förmärkes emellertid en reaktion mot denna
rationalism. Förståndet får dela härskarplatsen med affekten, den
starka känslan. Känsloestetikens grundläggare är Dubos, som 1719
utger sina Reflexions critiques sur la poésie et sur la peinture, en af de
mest betydelsefulla estetiska skrifterna under 1700-talet. Konsten är
enligt Dubos framsprungen ur behofvet af starka affekter och dess
syfte är äfven att hos oss framkalla sådana. Ju mera konstverket
ü. B. P. 142 (17, 29).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
