- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiofjärde årgången. 1913 /
235

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jakob Fredrik Neikter 235

Neikter offrar icke synnerligen stort utrymme åt undersökningen
af geniets och fantasiens väsen. Redan detta visar, huru
franskklassisk hela hans läggning är. Geniet behandlar han mest i samband
med smaken. I inträdestalet (s. 431) ger han en helt rationalistisk
bestämning af geniets väsen: "Snillet, säger han, är själens styrka
att uptäcka fördålda sanningar, eller att fatta naturen under en ny
och klarare syn-punkt". Denna definition är alldeles i
fransk-klassicismens anda. Den passar in på det vetenskapliga snillet, men
långtifrån på det konstnärliga. Smaken åter, säger han i
fortsättningen, är en medfödd känsla af det sköna eller rättare sagdt, af
den ordning som utgör själfva skönheten. Han tillägger här som
så ofta eljest några förklarande bilder; i dessa komma geniets
produktiva egenskaper mera fram. Snillet är vinden, som förer skeppet
öfver hafvet, smaken är styret och kompassen som leda det. " Utan
styre och Compass är det farligt att förtro sig åt vädren; utan smak
yrar snillet til det vilda och Jättelika. Snillet framskaffar
byggningsämnet; men smaken skall indela och inreda Palatset".

I sina föreläsningar betonar Neikter mera känslans betydelse
för det poetiska geniet; han framställer här också, fast mera i
förbigående, läran om den poetiska entusiasmen.

Det Poetiska Geniet består således i en förmåga l:o at upfinna nya
målningar af naturen som andra Poeter förut icke brukat åtminstone icke
målat på samma sätt. 2:o at påfinna nya sät at röra våra affecter. Genie
kan verteras med upfinningsgåfvan. Genie opfinner men smaken icke. Smaken
pröfvar blot det som Geniet opfunnit. Den som har genie at upfinna många
nya combinaisons af idéer kan derföre icke altid hafva smak at finna om
dessa upfinningar äro vackra; han kan vara af en så het imagination at han
förtjuses äfven af sottiser.

Til Genie fordras Enthousiasme. Enthousiasmen består deruti at vi sätta
oss i samma cas som den person hvars passioner vi skola måla. Om vi
skola måla Medeas hämndyrsel så måste vi föreställa oss at vi voro likaså
elaka som Medea och vara i samma omständigheter som Medea hvad vi då
skulle tala och göra tilfölje af vår character. Detta är en hufvudsaklig
egenskap hos en Poet. Den som icke har nog imagination för at fulkomligen
sätta sig i samma sinnesförfattning kan aldrig blifva en god tragisk el.
comisk Poet. Yi måste för en moment skaffa oss samma passioner som
Medea, blifva lika arga lika illsinta som hon och lika obarmhärtiga. Yi
måste så starkt inbilla oss at vi äro Medea at vi glömma det som vi sjelfva äro.1
~~ ~ü. B. P. 142 (19, 148).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:21:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1913/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free