Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 Albert Nilsson
qui portent dans un camp tout le luxe d’une cour efféminée, auront bien de
la peine à égaler ces heros qui faisaient leur cuisine eux-mêmes. On peut
se moquer de la princesse Nausicaa, qui, suivie de toutes ses femmes, va
laver ses robes et Celles du roi et de la reine: — — cela n’empêchera
pas qu’une simplicité si respectable ne vaille bien la vaine pompe, la
mollesse, et 1’oisivité, dans lesquelles les personnes d’un haut rang sont nourries.
Bland Neikters föreläsningsmanuskript finnas några blad, där
lian särskildt undersöker orsakerna till den antika litteraturens
företräde framför den nyare. Vår underlägsenhet beror till största
delen på vår skolastiska undervisning och på vår vördnad för
öfverflödiga regler. Flera af de tankar Neikter här utvecklar återfinnas
i hans inträdestal, men här tillkommer äfven mycket nytt, som
kompletterar den framställning han i inträdestalet gett af problemet.
»Det är onekeligt at de gamla Grekiska Auctorer hafva et stort
företräde icke allenast för de nyare utan äfven för sjelfva de Romerska
Auc-torerne. Men hvad är ordsaken at hvarken de Romare el. de yngre Nationer
hunnit til den högd i Vitterhet som de gamla Greker. Jag har förut
omtalat at deras språk var mera välljudande och mera böjeligt men det var
icke den enda ordsaken til deras företräde. Åtskilliga andra ordsaker gorde
törhända mera än sjelfva språket.
l:o hade Grekerna icke något annat språk at lära än deras
modersmål, men hade tillika den största omsorg at cultivera det. Vi måste
använda den bästa tiden af vår ungdom at lära främmande språk. Yi lära
oss at tänka på främmande språk och i barndommen syslosätta vi oss icke
at lära saker utan endast glossor. Min tanka är icke at jag vil afråda
H:na at lära sig andra språk och i synnerhet vil jag icke afråda H:na at
lära sig Grekiskan och Latinet. Jag får innan kort tilfälle at bevisa at
dessa språken äro både högt nyttiga och oumgängeliga; men jag önskade
doch at en bättre method vore upliittad än den vi bruka för at lära dem
så at mindre tid dertil åtgik och at vi lärde dem bättre än vi nu göra,
det är faseligt at efter 12 à 13 års tid som vi nedlagdt at lära Latin
mången yngling icke kan ty[da] en Virgilius och Livius.
Min tanka är at det vore önskeligt om vi mindre skref Latin, men
förstodo det bättre än vi göra. I Ängeland skrefs sällan en bok på Latin,
men det finnes knapt någon gosse i deras bättre skolor som varit der i 4
à 5 år, som icke i fulkomlighet kan explicera hela Virgilius och hela
Homerus. De laga sig at öf: sätta de gamlas mästerstycken på sit modersmål
på et nätt och begripeligt sät ty at vertera som vi vertera dem i våra
skolor det är at skämma bort de gamla och at förnedra dem. En version be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
