Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 249
Shakespeare synes ha känt världen genom intuition. Med en
blick har han sett igenom människonaturen. Att döma
Shakespeare efter Aristoteles’ regler är att döma en man, som handlat
i ett land efter ett främmande lands lagar.
Pope slutar sin essay sålunda: "I will conclude by say ing of
Shakespear, that with all his faults, and with all the irregularity
of his drama, one may look upon his works, in comparison of those
that are möre finished and regular, as upon an ancient majestic
piece of Gothic architecture, compared with a neat modern
buil-ding: The lätter is möre elegant and glaring, but the former is
möre strong and möre solemn. It must be allowed, that in one of
these there are materials enough to make many of the other. It has
much the greater variety, and much the nobler apartments; though
we are often conducted to them by dark, odd. and uncouth
passages. Nor does the whole fau to strike us with greater reverence,
though many of the parts are childish, ill-placed, and unequal to
its grandeur."
Tvifvelsutan är det denna Popes bild, som går igen hos Neikter,
då han i inträdestalet (s. 470) anställer den med rätta beundrade
jämförelsen mellan Shakespeare och Homerus å ena sidan och de
moderna, eleganta poeterna å den andra. Det heter här: "Mankan
likna desse Skalder vid Ruinerne af Balbeck och Tedmor, som ännu
i sin ödemark midt bland förödelsen, väcka en större vördnad, än
våra Hufvudstäders nya Palatser. Då de sednare förråda ett
sträfvande att vara hög, utan förmåga att blifva det, ser man de förre
med sina brutna och hopafallna Colonner ännu uplyfta själen och
aftvinga henne förundran och bestörtning. Det är samma skilnad emellan
Homerus och Shakespear samt vår tids så fina, läckra och afmätte
rimare, som emellan Colonnaden på Louvren och ett litet nytt och
utsmyckadt Lusthus i en af våra trägårdar. Colonnaden torde bära
många märken af tidens våldsamhet vårdarens vårdslöshet, men vi
hafve dock svårt att frikalla den Domarens smak från en
Sibari-tisk uselhet, som föredrog det nya Lusthuset, för den bräckliga
Colonnaden."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
