Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 Albert Nilsson
1786, alltså från den tid, då Thorild förde sin kamp för den
orimmade versens berättigande. Det torde också förtjäna anmärkas, att
Neikters snillrika inträdestal trots allt hvad däri säges emot
reglerna till förmån för geniets frihet likväl utgör ett loftal öfver
den goda smaken. Till sist ger Neikter i anslutning till Voltaires
framställning i Le siëcle de Louis XIV en målning af smakens fyra
lyckliga åldrar. Den goda smaken uppenbarade sig först i Grekland
under det århundrade som följde på Sokrates död, sedan i Rom
under Augustus, efter medeltidens långa och ohyggeliga tiderymd i
Italien och sist i Frankrike under Ludvig XIV. Ludvig XIV:s
tidehvarf anser Neikter förtjäna alla loford, men han förebrår
Voltaire, att han förbigått konung Wilhelm IILs och drottning Annas
regering i England, då Dryden, Pope, Swift, Addison och Congreve
lefde. Det är dessa af fransk-klassicismen påverkade författare
Neikter för fram som de mest representativa. Han fortsätter: "Nu
synes Snillet vilja taga en annan fart, och ämna sig åt Norden. Det
har under resan stadnat en tid i Tyskland, och bott hos Lessing
och Wieland; men kallas nu af sin Kännare, sin Gunstling och Vän
öfver till Sverige." Talet slutar med denna komplimang åt Gustaf
den tredje. Sannolikt var det den nyinrättade Svenska Akademien
Neikter tilltrodde den stora uppgiften att härbärgera de från
Tyskland flyktande sånggudinnorna. Men snillet var nu icke bara på resa
och gjorde visit i Tyskland, utan hade bosatt sig där. En ny väldig
idéströmning höll just på att utbreda sig från Tyskland — den
tyska idealismen, som representerades framför allt af namnen
Lessing, Herder, Goethe och Kant. Neikter är endast ytligt berörd af
denna kulturströmning och däri ligger hufvudsakligen hans
begränsning. I Tyskland gingo Lessing och Herder till anfall mot
regeltvånget och förhärligade Shakespeare. Men problemläget var för
dem ett annat. De hade sett frågan till botten. Det var hela den
fransk-klassiska, latiniserande odlingens supremati som de sökte
störta. Lessing riktar hufvudangreppet just mot den af Neikter
beundrade, den "både i godt och i ondt makalöse" Voltaire. Äfven
rousseauanismen synes ha lämnat Neikter oberörd. Neikter har från
början insupit sin vid första anblicken rebelliska åskådning ur fransk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
