Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Noreen, Om »Sju vise mästare» på fornsvenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om »Sju vise mästare» på fornsvenska 69
siuke förbannado sedan allom them ther raadh til gaauo åth thz trädh warth
fördaruadh.
Som synes äro olikheterna mellan alla tre redaktionerna
afsevärda. Men under det att skiljaktigheterna mellan A och B
hufvudsakligen äro af formell art (bestående dels i B:s större
samman-trängdhet, dels i olika ordval, t. ex. A trägårdh ~ B yrtagaardh,
eller andra smärre olikheter, t. ex. A thet fan han the litle granena
nidher bögdha ~ B tha sa han at the litla grenen falnadhe, o. s. v.),
så företer C gentemot de bägge andra viktiga afvikelser äfven af
saklig art, t. ex.: ingenting nämnes om ägarens affärsresor; trädet
är ej en gran utan en »biua» (hvarpå en beskrifning af detta
ges); som afslutning tillägges, att träden »bliuo saa baaden
†or-daruadh» och att de gamla och sjuka förbannade anstiftarna häraf.
— På samma sätt i de andra historierna: i berättelsen om sonen
som afhögg sin faders hufvud säger C, att han kastade hufvudet
»bort j eih häng edy» (gungfly), under det att A har gr aff, resp.
hemelshws (hemlighus), B gr aff, resp. träksbrun (handskriften har
traks-); i berättelsen om mannen, som hade en talande fågel, är det
i A och B en skata, i C en skrika; i berättelsen om jakthunden (A
bär sa rakke, B myohunder, C fogälhund), som räddade barnet, skiljer
sig också C med sin uttänjda framställning starkt från A och B.
— I andra fall stå alla tre redaktionerna mot hvarandra. Jag vill
särskildt framhålla de olika benämningarna för (vild-)galt i historien
om pojken och vildsvinet: A walbasse (s. 122 f., 5 ggr),1 B runi
(s. 183 f., 4 ggr),2 C wilsuyn (s. 237).
Man synes af dessa förhållanden kunna dra den slutsatsen, att
C är en fullt själfständig öfversättning, säkerligen från ett annat
original än A:s och B:s. Däremot är det väl ovisst, om B är en
på svensk botten företagen förkortad omarbetning af A eller —
kanske snarare — en själfständig öfversättning af ett original, som
då i alla händelser stått A:s mycket nära.
1 Ordet saknas i Söderwalls ordbok; valbassi finns i Snorre-Eddan bland
»galta heiti».
2 Ordet förekommer ej hos Söderwall, men är vanligt i lagarna i
betydelsen ’gält’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
