Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Johan Nordström
Giff glädie och tröst / låt Lärkian ey döö /
Låt lefwa Sommarens Swala.
Hugswala hwart bröst på Sweriges öö
Som nu mon sorgeligt taala
Giff sommar/ giff Blommér/
Giff gott grönt Höö/
Låt Gööken roopa och gaala.
Mot Gryningen bleek/ mot dagningen blidh
När natt och dagh sigh åthskillia
Låt höras mång leek / om Sommarens tid.
Diur dantza/ spela och gilja/
I Strömer/ ey glömmer
Mong Lax/ mong Ijd
Mong Fisk tå hafwa sin wilia.
Visserligen är ju nu denna underbart vackra dikt nästan
enastående i 1600-talslyriken genom sin förening af vaken iakttagelse,
poetisk gestaltningsförmåga och finaste naturkänsla. Columbus,
Runius och Frese kunna dock åstadkomma rätt förträffliga saker i
genren, men i allmänhet äro tidens naturskildringar litterära och
schablonmässiga. Icke minst Stiernhielms. Frånsedt en liten
sirensång i Parnassus triumphans, hållen i en för Stiernhielm ovanligt
vek tonart, finns hos honom, så vidt jag kan se, blott en enda mera
utförlig naturbeskrifning, nämligen i Hercules, där Fru Lusta
beskrifver sin väg i följande ordalag:
Wägen är jämn / och bred / bland Eoser och liufliga Lillior /
Makliga rinner han hän / genom ängiar / och fuchtige dälder /
Skogen är lustig / och Qwistarne full af qwittrande Foglar.
Alsköns fruchtbare Trä / Pomerantzer / och Candiske druf wor /
Alstädes / här och där wid wägen å Bäckarne finnas /
Månge små meenlöse diur / man seer där spelande springa /
Källor och lefwande Watn/ fördeelt uti månge små Bäckiar/
Kuska så sachtliga fram / genom blanke små glittrande steenar /
Den swale Westwind surrar ibland/ och raskar i löfwen/
Spridand’ een liufwelig lucht/ af biomor och hälsesam’ örter/
Susar i sachtan dön / uti skuggan / och lockar i sömnen.
Alt är täckt hwad här ögat seer/ och fötterna träda/
Kom / kom Hercule, kom; utan högre betänckiande / fölg mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
