Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze? 117
hållandet, ty äfven om man medger möjligheten, huru osannolikt
det än låter, af att alla fem afskrifvarna varit sörmlänningar, så
skulle dock äfven den omständigheten tyda på författarens
sörmländska ursprung. Vidare är det också af stor betydelse, att
handskrifterna, som jag i inledningen till min edition af Br. Besw. visar,
utgå från af hvarandra relativt oberoende original. Detta är
naturligtvis af stor vikt vid bedömandet af de följande dialektprofven.
Värderandet i öfrigt af deras fakticitet är gifvetvis ytterst vanskligt,
bl. a. af den anledningen, att man icke alls själffallet därvidlag kan
utgå från de olika handskrifternas större eller mindre tillförlitlighet i
andra afseenden.
För öfverskådlighetens skull grupperar jag mina iakttagelser i:
ljudlära, formlära och ordförråd, och följer därvid i regel Torsten
Ericssons afhandling.1
A. Ljudlära.
I. Accent.
Ericsson anför åtskilliga för Södermanland egendomliga
accentförhållanden.
1. Slutbetonade ordfogningar, t. ex. ett stort berg, tunga lass.
På en liknande accentuering tyda följande verser i Br. Besw.
v. 157. Straxt i Kiällaren in jnya Täppar i Tunnorna sättes
v. 205. (C, E,2) När så maten är all, toma faten sambias i buren
vers i början af E (som saknas i öfr. hss.): Nu ses Tereum också
r
wid diupa Moras torra kärren.
2. Särskildt i Södertörn har antecknats hufvudtryck beläget
längre tillbaka än i rspr.
a) dels i några främmande ord, t. ex. káppel, drabant, skandal
En liknande tendens märkes också hos Rudhelius och i Br. Besw.
Rudh. Br. F. v. 231: Pistolen dubbelt starkare ladz å det när han loszas
Br. Besw. v. 437: Cömpassen är förryckt når stiernan i målnet är ingiömd.
Detta har dock iakttagits äfven i uppländska mål.3
1 Sv. Landsm. 1913, h. 121.
2 De stora bokstäfverna A, B, O, E, N beteckna de olika
handskrifterna, hvarom utförligare i min inledning till textuppl, af Br. Besw.
3 Jfr t. ex. Grip, Skiittungemälets Ljudlära, Sv. Landsm. 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
