Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze? 119
2. Ett öppnare uttal af e har konstaterats i Sdml., framför allt
i norra och östra delarna af landskapet, hvarpå Ericsson nämner
åtskilliga exempel.
Härmed kan jämföras Br. Besw. v. 59: läckt (N,A), lätt (B) =
lekt (C) lekman, fsv. lêkter.
Vidare varianten förträtt i Br. Besw. (E) v. 353, förtret, fsv.
förtret och slutligen Br. Besw. v. 162 flätade (jungfrur), hvarmed
må jämföras Here. v. 42 infletad, som representerar ett uppsvenskt
uttal.1
3. Ett fenomen, som karakteriserar särskildt vissa nordliga,
östliga och västliga trakter af Sdml., speciellt Vingåker och Sorunda,
är delabialisering af y till i, t. ex. micke, illa (= hylla) o. a.
Rudh. Br. F. v. 148: läülint (Humeur), lättlynt
Br. Besw. v. 98: godtijehio
ib. v. 211: tunglijnt
ib. v. 264 (C): runstige, rundstycke.
För Upplandsmålen är detta drag icke anmärkt som något
ka-rakteristikum.
4. I Sdml. växlar ä med å och a i åtskilliga fall. Så heter
när äfven når och nar, värmas äfven varrnas, järnhatt äfven järnhall.
Denna egendomlighet förklarar på ett mycket naturligt sätt en
eljest dunkel läsart i Br. Besw.
v. 437 (A): Compassen är förryckt när stiernan i målnet är ingiömd,
där när skall vara når = norr (stjärn an)!
Andra exempel äro v. 5 (C) upwarmar (öfr. hss. upwärmar) och
v. 318 (N) sleåtthall, (C) skåthåll, (A) skåthéll (= skotthåll, flat sten,
som kastas). Likaledes öfverensstämmande med sörmländskt
språkbruk är v. 229 (B) fr agar = frågar.
5. Särskildt i nordöstra Sdml. motsvaras ö i ställning intill r
och "tjockt 1" af öppen å-vokal, t. ex. fårr, farst, tårs, brållop o. s. v.
1 Jfr härom Hesselman, Sveamålen, s. 19, samme förf. Språk och Stil 1905
om utvecklingen af samnordiskt e, vidare Koch, Sv. Ljudhistoria I, 1, s. 129.
— Ett ytterligare exempel är Br. Besw. v. 53 (E) bäst = best. Uppsvenskarna
Stiernhielm och Columbus ha resp. bestar (Here. v. 372) och Beestar (Bibl. v.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
