- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiofemte årgången. 1914 /
126

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126 Johan Nordström

duktig te arbeta’. I Br. Besw, finnas många exempel. Jag nämner
v. 204 Penninge snappare och v. 202 skiämmare.

Bland egendomliga sdml. sammansättningstyper nämner Ericsson
bl. a. diks-ren, säsfält. Jämför Br. Besw. v. 195 Sädz-Bijke.

C. Ordförråd.

behaga v. 175, tycka om, Er.1 behaga, göra till behag, tycka om,
älska. Spegels gloss. blott i användningen ’plaeere’. —
Rosenhane använder ordet i bet. ’älska’ i sonett 41.

bored v. 282 (C). Af Rietz antecknadt från Småland i bet. bohag.
Er. upptar rede = ’körredskap och del däraf och ordet små-re(d)
= ’småsaker’ förekommer äfven.

bredde v. 172 har vid tolkningen vållat svårigheter (se Tamms och
Noreens glossar!) Det är dock ingenting annat än det sdml. te
bredde(s), som äfven uppträder utan "te" och betyder’i bredd’2
’Med wälsignelse stå fyra diecnar (var. sluntar) bredde på
golfwet’ betyder alltså helt enkelt ’— — i bredd på golfvet’.

damma v. 339 är äfven ett ord, som varit föremål för olika
tolkningsförsök. Det förekommer i följande sammanhang:

Pungen är öde och tom, crediten i Staden är uthe
Måste då Fahr och Mohr i rad Rickzdalerna damma
Skicka så fort ther ut fyld Pung, fläsk, Kläder och annat.

Jag tänker mig nu, att uttrycket ’i r. R. damma’ bör fattas
parentetiskt och att ’damma’ bör tolkas i öfvensstämmelse med det
hos Er. upptagna uttrycket ’damma sta (1. i väg)’ = springa sin
väg; hvadan vi få följande mening:

’Måste då far och mor — den ena riksdalern efter den andra
(d. v. s. ’i rad’) springer 1. far sin kos —’ etc.
flux v. 166 finns hos Er.
fläng v. 168 äfvenledes.

1 = Gustaf Ericssons Ordlista i Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria.

2 Torsten Ericsson, a. a. s. 178.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:21:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1914/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free