Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Johan Nordström
rut och strut v. 99. Finns hos Runius i bet. ’rubb och stubb’.
Lucidor har ruiha, lefva i fylleri (upptaget i Spegels gloss.); Rietz
har från Småland och Östergötland upptecknat ’lefva i rut och
strut9, d. v. s. slösaktigt. Er. upptar slutligen för Sdml.
ru-tuger i sammansättning ’rutugr och strutugr’, d. v. s. brokigt
utstyrd, högfärdig, hvarmed vårt ställe kanske lämpligast kan
sammanställas.
skatzig v. 202, af Tamm och Noreen ansedt oklart till sin betydelse.
Kan möjligen associeras med sdml. ’skatta, minska, snatta/stjäla’,
ehuru bildningen förblir dunkel. Betydelsen är kanske alltså
’tjufaktig’ eller dylikt.
sJeiäckta, v. 281, möjligen anmärkningsvärdt som den af Rietz för
Sdml., Närke och Östergötland antecknade formen; i Småland
heter det skjäffta, och uppsvensken Columbus talar i En sw.
Orde-skötsel1 om ’skäffta lin’,
skiämare v. 202, tydligen en substantivbildning på i sdml. vanligt
sätt af skämma, förgöra, vanhedra (Er.).
slån i v. 275 smör slån hör kanske ihop med ’slann, trissa på
ändan af en stang’ (Er.), hvarom närmare se Hesselmans
utredning. 2
sluntar, v. 172 (N, C), var. till dieknar: Spegels glossarium anger
bet. ’gemeen dräng’. Rietz ’dagdrifvare, ungdräng, yngling af
mindre goda seder, obetydlig person’. I Sdml. betyder slunter
’halfvuxen yngling’ (Er.), utan angifven förklenande betydelse;
passar således bra som synonym till dieknar.
slängiar v. 371, ovett (Er.).
sniskare v. 203 (N), var. till snikare (dock sannolikt riktigare än
denna läsart, på grund af rimmet med föregående fiskare), hör
troligtvis ihop med sdml. ’snuska, speja, spionera för att få reda
på småsaker’ (Er.) och ’snaskare, polisbetjänt i stad’ (Er.).
snytte v. 333 (C) i uttrycket ’snytte taskan’ i sdml. ’snyta, knipa,
komma åt, bekomma’ (Er.).
1 Hesselmans uppl. s. 44.
2 Språk och Stil 1910! s. 288. En annan mening har senare af Götlind
framställts i samma tidskrift 1914 h. 1. Jfr ett inlägg af mig ib. h. 5 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
