Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Bes wars IhogKommelsze ? 129
snårckan v. 353. Verbet snarka i bet. vredgas, ondgöras är af Rietz
antecknadt från Östergötland, Sdml. och Närke.
ståndar v. 392, står, är sdml. (Er.).
teer sig i hoop v. 61: Er.: te sej, dra sig till, sätta sig till, hylla
sig till.1
trind v. 301, hafvande (Er.).
tör v. 368, 377 (C), vågar. Er.: töra: drista, våga.
ållorna v. 262 (B, E) var. för lärarna. Jfr Rietz malt-alla, anfördt
endast från Götaland. Er. har tork-ålla.
Härmed har jag kommit till slutet af min undersökning rörande
Rudhelius’ och författarens till Br. Besw. ursprung från samma
dialektområde. Jag behöfver väl icke betona svårigheten af att i alla
punkter anskaffa noggranna detaljuppgifter.2 Därtill är kännedomen
om de moderna dialekterna, trots de sista årtiondenas storartade
arbete, ännu för ofullständig och vår kunskap om 1600-talets
dialektala förhållanden gifvetvis ännu mer, ehuru väl ingen anledning
finnes att betvifla, att de centrala dialekter, med hvilka vi här
sysselsatt oss, i hufvudsak bevarat samma karakteristiska drag. Det
gäller vidare att ha för ögonen vid materialets bedömande, att det
är fråga om en dikt, afsedd att vara skrifven på riksspråk och i
nära litterär anslutning till den Stiernhielmska skolan, som
väsentligen bestod af uppsvenskar — en omständighet, som äfven kan ha
haft sin rent lingvistiska betydelse. Härtill kommer, att vi genom
obefintligheten af orgmalhandskriften ha svårt att språkligt tränga
författaren riktigt in på lifvet — ett förhållande, som dock
afsevärdt upphjälpes genom de icke få afskrifterna och deras stora
dialektala samstämmighet.
Trots dylika och andra svårigheter är dock undersökningens
resultat — synes det mig — ganska klart. För det första är det
tydligt, att vi ha att göra med en författare från de östligare Mälar-
1 Jfr längre fram s. 63.
2 Jag har här att framföra min tacksamhet till prof. B. Hesselman, som
välvilligt genomläst denna del i korrektur och därvid gifvit mig många
värdefulla råd.
Samlaren 1914. q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
