Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze 165
betydelse och sammanhang icke direkt tillhöra denna språksfär,
som t. ex. kiökena, skinckone, längdene, lufftene, sängene etc. Lika
litet som de föregående dikterna uppvisar Br. Besw. några
arkaistiska verbalformer, och i fråga om pronominalböjning kunna vi icke
anteckna några märkvärdigare former än hwars mans (v. 505; jfr
Br. F:s sins fars!) och allom och androm, hvilka senare vi också
funno i de föregående dikterna, liksom vi där också lade märke till
en och annan ålderdomlig adjektivböjning, jämförlig med "med
kärliga bön" (Br. Besw. v. 416) o. d.
At de dialektala ingredienserna i Br. Besw. ha vi i det
föregående ägnat ett särskildt kapitel under ständig jämförelse med
Rudhelius’ dikter. Sammanhanget härvidlag är således ganska klart.
Som ju är att vänta på grund af Br. Besw:s större bredd äro
dialektorden talrikare än i Br. F. Å andra sidan undviker Br.
Besw. en del formella och syntaktiska egenheter af hvardaglig och
dialektal natur, hvaraf Br. F. hade så många, men hvilka Fr. L. till
större delen uteslöt. Man finner således icke längre (af
handskrifterna att döma) Br. F:s dörana, tankana ete, dock ej heller de
stela, enhetliga formerna på -erne, som de fåtaliga fallen konsekvent
ha i Fr. L., utan omväxlande böjningar med -a och -e: narcissorna,
dufworna, strängarna, stararna, tunnorna vid sidan af de dock i
antal öfvervägande lunder ne, honsterne, jungfrurne, wekorne o. s. v.
Liksom Fr. L. icke kunde uppvisa några exempel på en så starkt
dialektalt verkande ordställning som Br. F:s i maag hans, moderlig
maningar Jcännes (utan blott ett par mindre frapperande fall som
t. ex. Wälsignelse sin), har Br. Besw. häri fullföljt
utvecklingstendensen.
Den alltmera framträdande språkliga säkerhet och mognad, med
tillfredsställande konsekvens utvecklad, hvarom detta vittnar, gör
sig också märkbar genom den ytterligare minskningen af
apokope-rade ordformer. Den stelhet och enformighet, som delvis
härigenom blef följden i Fr. L., öfvervanns genom ett flitigare bruk af
en del kortare former, så vanligen har för hafwer o. s. v. Rytmiskt
ansluter sig också Br. Besw. nära till Br. F., hvars centrala parti,
skildringen af bröllopet, ju också är stommen till Br. Besw. Öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
