Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Johan Nordström
Sådant penninge swek jubilerare godtyckio fattar,
återfinnes också i Fr. L. v. 8 och 38 i uttrycket "fattade Reglor".
fijn. I Br. F. v. 241 säges ringen vara "fijn utaf gull" och i
Br. Besw. v. 72 kallas Eva "fijn af härliga färg". Denna konstruktion
med adjektiv + af + substantiv är mycket vanlig i alla tre dikterna,
ehuru i och för sig dock icke särskildt ovanlig i 1600-talets svenska.
hwar användes i alla tre dikterna själfständigt i bet. "hvar
och en", dock vid sidan af detta senare alternativ. Exempel äro:
Br. F. vv. 237, 252, 255; Fr. L. vv. 9, 90, Br. Besw. vv. 26, 167,
170, 225.
höflig. Både i Fr. L. och i Br. Besw. använder författaren
detta ord i samband med sin uppfattning om kvinnans natur. I
den förra dikten talar han om "dhet höflige granlaga Folck som
nättheten achtar" (v. 21) och i Br. Besw. heter det i fråga om
frieriet, v. 420:
Skiämt bör och wara med, dock höfligt, jungfrulie tiänligt.
Och i Br. F. förekommer ordet om Iasons höviska uppfostran
"i margfals höflige seder".
liuflig synes vara ett älsklingsord i alla tre dikterna.. Br. F.
talar om "dygdenes liuflige stämmor", Iasons "liuflige taal",
Medeas "liuflige bewist" och så vidare (t. ex. vv. 118, 175, 286); i
Fr. L. firas bröllopet "liufligen" och bruden tillönskas att, innan
året är förbi, "medh en Dotter el Son uthi Waggan Liuflig a spela";
i Br. Besw. finna vi "liuflige stemmor", "Mufligit Hus", "then liuflige
Sool", "Acis liuflig af anlet", "liuflige putzer" och många andra
exempel.
maneer. Detta ord, antingen ensamt eller i förbindelsen maneer
och sätt, hör till de ord, som ofta upprepas i Fr. L. och Br. Besw.
I den förra dikten ha vi så "wisse maneer" (v. 8), "slemste maneer"
(v. 61), "klookste maneret och sättet" (v. 91), bäste maneer(et)
(v. 125, 127). Br. Besw. har flera exempel: bäste maneer(et) (v. 153,
163), maneer och sätt (v. 431).
röras. Detta ord förekommer i en, som det vill synas, likartad
och egen användning i Br. F. och Br. Besw. I den förra dikten
talas i en bild om den slocknade gnistan, som af vinden "wäckz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
