Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Johan Nordström
Br. F. v. 275 ff.: Händeret så at någon mycket har inöst wist icke måttet
Då afla Bacchus och Ceres i maag hans en undliger
kalfwer
Hisliger / ofattad / stor / wanskapeligh ögnlöser ungi
Och medan han otidiger är dy måste han kastas.
I Br. Besw., där skalden icke längre betraktar saken med Br. F:s
ungdomliga munterhet och sympati, men nu har blifvit mera
moraliserande, affärdas denna detalj med det kortare och prägnantare:
"Bacchi soppa betalar" (v. 213). Till det först citerade stycket
erbjuder Br. Besw. v. 194 ff. en delvis ordagrant lika pendang, och
i diktens inledande parti äro exemplen talrika. (Andra ex. vv. 327
och 352).
I båda dikterna har emellertid detta bruk af mytologiska
figurer i omskrifvande syfte i detaljerna ofta ett så originellt tycke,
att de starkt skilja sig från flertalet renässansdikter, där denna
stilegenhet vanligen representerades af i hög grad stereotypa
vändningar. Måhända sammanhänger detta därmed, att Br. Besw:s, Br.
F:s och Fr. L:s skald f. ö. icke mycket synes vara influerad af den
moderna diktningen på kontinenten och dess afläggare här hemma,
utan att i öfvervägande grad ha utbildat sig hos de klassiska
författarna och i språklig anslutning till äldre svensk bröllopsdikt och
Stiernhielm.
Med det nu anförda har jag gifvit det viktigaste af dikternas
mera tekniska stilresurser. Ett och annat till af mera perifer natur
kan jag här icke taga upp till behandling. Öfverensstämmelserna i
det väsentliga äro ju stora nog och framgå utan någon detaljerad
analys.1
Härefter skola vi kasta en blick på ett par af de områden, där
en skald icke är så bunden af tradition och språklig miljö och där
det individuella i högre grad kan manifestera sig. Vi vända oss
då först till våra dikters bildspråk. Alla kännare af renässansens
bildval betona dess schablonmässighet; knappast förr eller senare
1 I detta sammanhang kan äfven anmärkas, att alla våra tre dikter sakna
en i bröllopsdikter ofantligt vanlig detalj, nämligen den (vanligen) obscena
gåtan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
