Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Till frågan om Hercules' två versioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Sverker Ek
Sammanhängande omarbetningar kunna vi äfven annars
upptäcka. V. 149 och 159 äro parallellverser, och bägge saknas i
Ekebladska handskriften; Lindroth har observerat detta och säger
s. 333: "Har 149 funnits, då ock 159". Direktare kan väl slutas: då
ingen finns, böra bägge ha saknats. Då nu v. 138—148 också saknas,
torde de ej heller ha förekommit i Stiernhielms första version, ifall
man vill söka en enhetlig förklaringsgrund och ej låta en reglerad
och en oreglerad princip sammanstöta. Dessa verser innehålla
hufvudmassan af bokkatalogen. Hvad som finnes i Ekeblads afskrift
är blott följande:
Så woro digh befalt af den herlige läsaren[!] Naso,
I sin giliare konst Amadis Marcolphus och andra,
som i gemen äre tryckt på dansk Melusina,
Kieseif!] Octavian Finck riddare Skiön Magtelona,
Hesselman anser, a. a., s. 283, att det är klart, att Stiernhielm själf
inte låtit den sista versen följas af denna:
Eliest ähr och en book af fyra regerande kongar,
För min del tycker jag, att öfvergången från folkböckerna till
kortspelet här har karaktären af ursprunglig kvickhet; senare verkar
den ansträngd och utarbetad.
Ett mera ovedersägligt vittnesbörd lämnar själfva
bokförteckningen. Utan tvifvel passa dessa boktitlar utmärkt på 1640-talets
litterära förhållanden. Ovidius’ förekomst behöfver ej motiveras;
Marcolphus är känd i svenskt tryck från 1630; Finck riddare är
"tryckt i Stockholm hos Meurer, utan årtal, men troligen redan på
1640-talet";1 i Christoffer Johansson Ekeblads (1592-1664) bibliotek
fanns Amadis vid sidan af Reinecke Fuchs (på svenska 1621) och
Fortunatus (på svenska före 1651).2 De öfriga uppräknade voro,
som Stiernhielm själf antyder, tillgängliga i danskt tryck (utom
Skiön Magdelona); alla tillhöra de riddar-romanens eller folkbokens
klass och bilda därigenom en enhetlig grupp.
1 Saml vitterhetsarbeten af sv. förf. I, Ups. 1871, s. 894.
2 Schück, Svensk litt. hist. I, s 365, jmfr s. 355 o. s. 364.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
