Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Gudmund Schütte, Gudedræbning i nordisk Ritus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En förbisedd dikt af Gunno Dahlstierna.
Af
Erik Noreen.
Gunno Dahlstjernas hittills bekanta svenska skrifter äro icke
många.[1] De äro: Den Trogna Heerden, öfversättning af Guarinis
Pastor fido, Stettin u. å. (TH), Kunga Skald 1697 (KS), åtta
sonetter tryckta tillsammans med KS, Giöta Kiämpa-Wisa [1700] (GK),
fyra grafdikter, af hvilka den längsta och mest betydande är "Et
wälförtiänt Beröm" vid Carl Liedemans död 1691 (WB) samt en
liten bröllopsdikt 1689. Utom TH äro dessa dikter samlade hos
Hanselli 6: 1 ff. Dessutom skall han enligt J. H. Lidén, Historiola
litteraria (1765), s. 72, ha författat "et Hiältequa, uti enfaldig
Skaldeart, sammansatt öfver Carl XII:s margfaldige dråpeliga
segrar emot sine märkelige fiender 1706", men hvarken af Lidén eller
senare har denna dikt kunnat återfinnas.[2] Med hänsyn till det
ringa omfånget af hans produktion och då Dahlstiernas diktning
både ur rent poetisk, litteraturhistorisk och — sist men icke minst
— språklig synpunkt erbjuder stort intresse, meddelas här nedan
dikten Saxa-Kalaas (SK), hvilken, som jag närmare skall söka
påvisa, med full säkerhet torde kunna tillskrifvas Gunno Dahlstierna.
Denna dikt finnes omtryckt i Afzelii Sago-Häfder XI: 1, s. 127—130,
men på ett mycket otillfredsställande sätt.[3] Afzelius påstår här,
att Magnus Stenbock är författaren, men (som Wrangel, Det
[1]
Jfr Schück i Schück-Warburg, Illustrerad svensk litteraturhistoria I2, s. 456.
[2]
Jfr Schück, Bibliografiska och Litteraturhistoriska Anteckningar, s. 1.
[3]
Utom att stafningen och ordformer ändrats (t. ex. granen har barr i st. f.
Granan bär Baar, mossa för Mosse etc.) finnas svåra fel som t. ex. »De herdar,
som walle gå nordost i fjäll» i st. f. nordast ’längst norr ut’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1915/0045.html
