Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Martin Lamm
Intet kan tydligare visa, hvilken betydelse problemdiskussionerna
i den lilla swedenborgska kretsen haft för Almquists utveckling.
För att förstå Almquists egendomliga ställning till Swedenborg,
måste man alltid komma ihåg, att han under ungdomsåren mött
swedenborgianismen i den förändrade gestalt, som den fått i
Sturzenbeckers tolkning. Detta är orsaken till, att han alltid ställer
sig så fientlig mot swedenborgianismen såsom sekt, att han så
starkt opponerar sig mot upphöjandet af Swedenborgs egen lära till
en urkund jämförlig med bibelordet. Redan i den 1819 skrifna
afhandlingen "Historiens Idéer" (mskrt i Nord. Mus.), där
Swedenborg betecknas såsom den första manifestationen af " den kommande
nya Christendomen", polemiseras det skarpt mot att man fäster
för stor vikt vid hans personlighet och förkastar, hvad han ej
sagt. "Det ligger dock ingen högre vigt egentligen på denne än
på hvarje annan god Lärare; ty hafva de alle annat varit, än Guds
röst till människorna?" Och vi ha ju sett Almquist kämpa för samma
ståndpunkt i "Pro fide et caritate".
Just genom de paradoxala konklusioner, som Sturzenbecker
drog ur Swedenborgs lära, hade Almquist fått ögonen öppna för
dess svaga punkter, dess svårighet att förena människans frihet
med Guds allmakt och att förklara det ondas uppkomst. Och då
hvarken Swedenborgs egna förklaringar eller Sturzenbeckers
om-tolkningar häraf i längden kunde tillfredsställa honom, kom han att
betrakta dessa frågor som logiskt olösbara, endast fattbara för den
fromma tron.
Men genom detta betviflande af förståndets förmåga att
genomtränga alla för vår salighet viktiga trosspörsmål undergräfde
Almquist i själfva verket grundvalen för Swedenborgs lära. Redan
Sturzenbeckers åskådning, som gjorde brottslingen till ett lidande
offer för förverkligande af den gudomliga allmaktens
ogenomskådliga afsikter och beröfvade de utomstående kompetensen att fälla
något fördömande eller gillande omdöme om mänskliga handlingar,
hade ju i ett enda slag beröfvat swedenborgianismen dess
moralistiska patos och låtit den rinna ut i en sentimentalitet, som i grund
och botten ledde till etisk nihilism. Och med Almquists proklame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
