Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Martin Lamm
Fr. Schlegel, Werner, Schleiermacher, ehuru den tagit starka
intryck af dem alla. Den har ej deras exklusivt estetiska läggning,
den går ej så ensidigt upp i extasen, den förkunnar ej lika
oreserveradt individens förintelse. Hans mystik bibehåller trots all
beröring med nyromantikernas sitt folkliga grunddrag af
sektmystik, af "läseri", för att begagna den redan på Almquists
tid vanligaste termen. Den älskar stimulanserna, de starka
kryddorna, den har mera elementär styrka än intimitet och rör sig
ofta i oväntadt primitiva tankegångar. Blott ett exempel! Vi
möta ju i den tyska nyromantiken, hos diktare som Werner och
Novalis och hos oss i viss mån hos Stagnelius, en extatisk
dödsträngtan, som betecknar höjdpunkten af deras mystiska sträfvande
att döda det egna jaget. De längta efter döden och
förruttnelsen för att därigenom ändtligen kunna förenas med det oändliga.
Begäret efter odödlighet blir i deras ögon en prosaisk och
tarflig, af egoismen förestafvad önskan att bibehålla den egna
personligheten. Almquist har ofta också gett uttryck åt denna halft
vällustiga, berusade dödstrånad. Men den släpper hos honom aldrig
hoppet om ett evigt personligt lif efter döden och får därför oftast
en helt annan utveckling i hans tankevärld. I sin krassaste, men
också mest pregnanta form möter den oss i Magdalenamotivet, som
faktiskt redan finnes i Almquists tidigaste diktning och sedan nästan
som en fix idé förföljer honom under hela hans författarbana. Man
har med orätt ställt det i samband med Swedenborgs lära, som
tvärtom — genom sitt bestridande af möjligheten af en plötslig
omvändelse i dödsstunden — är så fjärran från denna tanke som
möjligt. Däremot återfinnes den ju sedan urminnes tider i all
folktro och har lefvat länge kvar just i sektmystiken. Almquist själf
är fullt på det klara härmed, och då han i "Den sansade kritiken"
skall närmare belysa detta motiv, gör han det genom att hämta
exempel ur "pietistiskt rubbade", "sekteristiskt religiösa"
personers åskådning och handlingssätt.
Med detta betonande af att Almquist redan i herrnhutismen
fann en "hjärtereligion", som gjorde processen kort med dogmer
och bekännelseskrifter och ytterst ville låta alla problem lösas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
