Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 73
den fromma känslan, har jag naturligtvis ingalunda velat bestrida,
att Almquist äfven på litterär väg fått denna sin ståndpunkt
befästad. Han nämner själf i "Herrnhutare och Svedenborgare"
Rousseau: "Den religion, som står öfver all Cult, är Hjertats. Den
rättskaffens, redliga characteren, det varma nitet för menniskors
väl, det fromma sinnet, är hvad som mer nalkas Gud, än några
strödda satser" (Skandia I, s. 297). Jag behöfver ej närmare
analysera dessa tankar. De återfinnas ju samtliga i "La profession
de foi du vicaire savoyard".
För att fullt förstå den teoretiskt komplicerade formulering
denna ståndpunkt får i Almquists religionsfilosofiska utredningar
måste man emellertid vända sig till en annan författare, hvars namn
egendomligt nog ej möter i Almquists skrifter, ehuru hans
inflytande på honom tydligen varit af djupgående art. Jag menar
Schleiermacher.
Schleiermacher är ju den egentlige teoretiske grundläggaren af
romantikens religiositet. Liksom Almquist — och för öfrigt flera
andra af nyromantikens främste — hade han mottagit en
herrnhu-tisk uppfostran och betraktade sig allt fragment som en " herrnhutare
af högre ordning". Det är denna utgångspunkt, som gör, att
hvarken upplysningsteologien eller Kants praktiska filosofi kan
tillfredsställa honom. Under inflytande af Herder, Jacobi och
Spinoza fulländar han hvad Rousseau endast förmått att antyda.
Han analyserar religionens väsen och finner dess grundval vara
känslan.
Vid den tid, då Almquists författarskap egentligen börjar, hade
ju denna schleiermacherska känsloreligion blifvit både tyska och
svenska nyromantikers gemensamma förkunnelse, och den hade ju
hos oss fått en personlig omgestaltning i Geijers filosofi. Det kunde
därför tyckas antagligt, att Almquist endast i andra hand känt
Schleiermacher. Det är ju också mycket möjligt, att han först
genom studiet af Geijers ungdomsskrifter lockats till bekantskap med
Schleiermacher. Ty att han äfven direkt känt denne — och
särskildt hans "Reden über die Religion" — tror jag man på grund af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
