Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 75
gionen ej är "annat än en mängd Dogmer". Detta missförstånd
kommer däraf, att man behandlar religion "blott såsom en
Vettenskap för Förståndet". Och Almquist ger nu några råd för
uppodlandet af den religiösa känslan, den "känslans gymnastik",1 som
Schleiermacher talar om.
Det torde ej vara svårt att redan nu förutse, huru långt den
i "Hvad är Kärlek?" upptagna tesen om känslan såsom
religionens hufvudsakliga organ skulle föra Almquist. Om de högsta,
de för oss viktigaste frågorna ej äro tillgängliga för
förståndet, endast kunna fattas af den fromma känslan, då blir det ju i
själfva verket onödigt att grubbla på ett svar på alla de jäktande
spörsmålen. Förnuftet måste, när det drifvit sin analys tillräckligt
långt, stanna vid motsägande resultat. Det finns då intet annat
öfrigt än att upphöra att fråga, att förtroendefullt öfverlämna sig
åt en gudhängifven känsla. Då Richard Furumo framlagt
"guda-hataren" Björkegrens pessimistiska världsåskådning, uppmanar
honom herr Hugo att vederlägga den. Men han förklarar det vara
ändamålslöst: "Sådant behöfver icke vederläggas! Den som icke
har ett lif öfver frågornas lif, han har icke något lif." Och då
herr Hugo frågar honom, hvari detta lif består, svarar han: "Ren
kärlek. Den frågar ej — den är —" (Törnr. B. uppl. 1840. 2. s. 163.)
För att förstå den roll, som denna lära om kärleken såsom
det enda verkliga i universum kommer att spela i Almquists
senare filosofiska skrifter, måste vi emellertid äfven något granska
det inflytande, som Schelling haft på utvecklingen af hans åskådning.
En och annan tanke från Schelling torde redan kunna påvisas
i Almquists produktion från år 1815. Om något mer betydande
inflytande torde man först kunna tala från och med afhandlingen
"Om det Hela". Det står utan tvifvel i samband med de djupare
studier i Schelling, som vi kunna konstatera genom de i prof. E.
Almquists ägo befintliga anteckningarna till " System des
transscen-dentalen Idealismus" från ungefär 1817—1818. Det är emellertid
1 »Den andliga gymnastiken» är sedermera ett af Almquists favorituttryck
för att beteckna inre känslouppfostran. Det förekommer ofta i hans bref, i
Manhemsboken, och äfven i »Om det Hela» (Skandia VII s. 37) talas det om
en dylik »gymnastik för anden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
