Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Martin Lamm
för att inleda sin spekulation med en kunskapsteoretisk
undersökning börjar alltså Almquist med en redogörelse för huru man skall
kunna äga den kärlek, det "högre lif", som är den första
förutsättningen för att kunna förstå hans lära. Ty liksom logiken är
en förutsättning för den, "som påstår Universum kunna uppfattas
genom blotta Tanken", så måste ett lif i kärlek till det gudomliga vara
förutsättningen för en lära, som bygger på kärleken (Skandia VII
35—37). Naturligtvis borde med denna förklaring hvarje vidare
filosofiskt resonnemang vara afskuret. Det blir för Almquist
liksom för Schleiermacher — från hvilken han ju, såsom jag ofvan
framhållit, fått uppslaget till att förlägga religionen, förnimmelsen
af "det hela", till känslans område — i grund och botten en
inkonsekvens att logiskt utreda hvad som endast med känslan kan
förnimmas. Redan satsen "kärlek är" förutsätter ju en
tankeoperation.
Almquist har själf förutsett denna invändning och förklarar
också; att hela den lära, han förkunnar, ej är något annat än dess
"Grund-idé" (Skandia VII s. 44). Och denna kan ej ens förklaras:
Hvad Kärlek är kan icke förklaras: ty all förklaring hvilar på tankar,
såsom sin grund; men Tanken sjelf är en skapelse af Kärlek: således står
kärleken ofvan både tankeförklaring och bevis. (a. a. s. 53.)
Hvad Almquist ytterligare har att förkunna, skall därför ej
"fattøs i orden", utan orden skola "i den läsandes inre skådning
uppresa en klar Tafla, det Helas Genomblick, hvilken sedan i
evighet kan fullkomnas." (a. a. s. 45.)
Afhandlingen kommer därför fullt konsekvent att börja som
så många andra vägledningar i mystik med en skildring af den
religiösa omvändelsen och af själens uppstigande till den höjd,
hvarifrån "det hela* kan förnimmas i sitt sammanhang. Det är
hvad Almquist kallar "vägen till helgedom". Något
autobiogra-fiskt intresse synes mig dock ej denna skildring äga. Den är
egentligen endast en reproduktion af Swedenborgs läror. Liksom denne
urskiljer Almquist tre moment i frälsningsprocessen, "viljans
vändning till Gud", "förståndets forskning" — som liksom hos
Swedenborg till stor del består i läsning af den heliga skrift, hvarvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
