Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Martin Lamm
det goda" upplöser sig såsom luft för honom, han tror det onda
vara världens urgrund och söker öfverallt Satan. Och då han nu
kommit till andevärlden, går det honom som alla andar efter
Swedenborgs lära: omgifningen tager gestalt efter hans eget inre,
"smaragders ängar" vissna för hans fot. Hans förtviflan är nu,
att han ej heller kan finna Satan; hans skarpa tanke finner bland
alla de andar han råkar ingen tillräckligt själfständig för att kunna
vara den onda urgrunden:
Yisst djerfve, starkt omgjordade och dunkle
Jag träffat har — men aldrig nånsin, nånsin
En enda så i sig rätt säkert, verkligt,
Fast, oföränderligt, fullkomligt sluten,
Att utom sig han ej af annat skakats. —
En enda sjelf-beståndande jag såg ej,
Ej någon Satan, ack! jag träffat har.
Den kvinnliga ängeln Uhmael, som sedermera visar sig vara
den älskade, som han i sin svartsjuka mördat, lofvar att föra
honom till ängeln Michael.
Michael låter oss redan vid sin ankomst förstå, hvari Ferrando
Brunos onda består, genom orden:
Säll är den man, som kan sin klokhet dämpa,
På vett ej fåvitskt girig; vis är han.
Och då Ferrando Bruno fortfarande bönfaller honom om att få
skåda Satan, för han honom till en källas spegelglas. Där skall
han finna den, som han fåfängt sökt i alla dödens nejder. Och nu
genomgår Ferrando Bruno sitt största lidande; han skådar i
vattenspegeln sin egen bild. Men det blir på samma gång hans befrielse.
"Tanken löses — I eviga glömskans himmel." Och Rafael, under
hvilkens makt han nu hemfallit, förkunnar, att han vunnit sin
läkedom, kraften "att kunna vara osedd af sig sjelf".
Det är tydligt, att en af verkets grundtankar är att gifva
uttryck åt den swedenborgska tesen, att det ej finnes någon Satan,
att det onda uteslutande är människans eget verk.1 Men Almquists
afsikt går också djupare. I den svartlockige Ferrando Bruno har han
1 Denna grundtanke framhåller A. själf i ett bref uttalande om verket
till J. A. Haselius d. 7 maj 1837.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
