Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Martin Lamm
först drog mig till det äkta Naturlifvet, säger nu: detta vill jag behålla, men
jag är icke mätt!
Och han anser detta ej blott vara något individuellt. »Natur
och Hedondom hafva det egna, att de mörda sig sjelfva." Ett
exempel härpå finner han i den melankoli, som hans vän Dahlgren, den
förr så lycklige naturskalden, råkat i.
Hvilken är då den mask, som för alla deras ögon, som en gång
vaknat, gnager naturen, "denna förtjusande Kyrkogård Ä, frågar han
sig. Och han tror sig ha funnit svaret:
Naturpoesien, Naturen sjelf och all Hedendom (hvilket historiskt
uttrycker detsamma), är polytheistisk . . . och polygamish!... Ända ifrån den
blida rena Blomman och den guldvingade lycksaliga Flugan, ända upp till de
herrligaste Hjeltar och Hjeltinnor hos Homeros, Ariosto, Bellman, D—n (jag
nyttjar samma exempel) äro alla subjecter till sin princip polygamiska. De
hafva sammangång öfver allt och så ofta lifvets herrliga lust dem manar, och
med hvem de för ögonblicket finna ljuflig dertill. Denna lemna de sedan och
göra rättnu detsamma med en annan.
Ur denna naturlifvets ljufliga slummer väckte Kristus
universum. Han är det u allra förskräckligaste phænomen, som visat sig
på jorden":
Hade icke han funnits i verlden, så visste ingen af synd. Vore icke Solen,
så hade icke jorden någon Nattsida. . . På hvarenda liten fläck och vårta i
menniskoslägtets anlete blef skedvatten drupit och lapis infernalis lagd <—
och först derefter läkande salvor; och så en ljuflig sömn till Förvandling.
Ty ej en skönhet, skön under flor, skulle Christi brud vara, utan äfven
na-hen skön. Omvänden Eder! är Christendomens Grundpredikan till folken. Ja,
omvänd blef genom den hela Naturen, ut- och invänd, såsom då man
vänder om en handske. Och när man sålunda en gång fått se Naturens afviga
sida — då Godnatt, Naturpoesi!
Vår uppgift är emellertid "att hafva en Naturskapelse, i
hvilken Christus vandrar". Ty "utan den förra hafva vi ingen poesi —
och utan den sednare ingen Gudfrugtanu. Problemet föru den slags
poesi, som vår tid kan erkänna för sin", skall vara att teckna en
monogamisk mänsklighet "i kretsen af en polygamisk Natur". Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
