Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 157
af Almquists egen utvecklingsgång. Att detta ej förut påpekats \ kan
kanske i någon mån förklaras däraf, att Berg vid sitt annoterande
af skiljaktigheterna mellan konceptets och renskriftens texter ej
medtagit den passage i det förra, där det efter Sigfrids berättelse
förklaras, att denna "endast var symbolisk och på detta sätt af honom
allegoriskt utförd för att af någon orsak dölja händelsernas
naturliga gång under en slöja af bilder och således blott angifva dem
dunkelt". Det tillägges, att detta tvifvelsutan berodde därpå, att
den tid, hvari Sigfrid lefde, hade stor fallenhet för att på detta
sätt omkläda sina framställningar, "i synnerhet bland vissa
mystiska brancher (?) af Ridderskapet, till hvilka det är troligt, att
Sigfrid hörde".
För att kunna uttyda denna symbolik är det nödvändigt att
känna Almquists egen uppfattning om de kriser han genomgått
under ungdomsåren. Warburg, som särskildt fäst uppmärksamheten
på betydelsen af dessa kriser, har tryckt utdrag ur ifrågakommande
bref.2 Då det emellertid är nödvändigt att ha mera fullständiga
citat såväl för förståendet af Cypressen som för tolkningen af de
själfbiografiska partierna i Amorina, ser jag mig nödsakad att på
nytt anföra dem. Den utförligaste beskrifningen ha vi i ett bref
till J. Hazelius af den 6 nov. 1820. Redan ett år tidigare hade
Almquist i ett ofvan (s. 93) citeradt bref till denne omtalat, att
han från sin spädaste barndom genomgått "underbara stamina och
lifs-perioder", som varit "epochiska Utvecklingar af ett och samma
lynne". Nu har han indelat dessa lifsperioder efter mönstret af
världsperioderna i Historiens Idéer. Efter att ha skildrat sin
oskuldsfulla barndomstid ger han den ofta citerade karakteristiken
af sin moder och fortsätter:
Jag var nära 13 år, när hon dog. Min informator och några
andra bannade mig, att jag häröfver ej sörjde. Jag hade händelsevis då
några Romaner, som jag läste och skrattade ibland högt. Men i tysthet
1 I en otryckt seminarieuppsats har fil. kand. S. Hellerström
uppmärksammat, att Sigfridfiguren är ett själfporträtt.
2 I III. Sv. Litt hist. III s. 393 f. samt i en särskild uppsats »De kritiska
punkterna i Almquists lif, belysta af hans egna uttalanden» i Nord. Tidskr.
1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
