Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 163
Det behöfver knappast påpekas, att vi här ha en förklädd
skildring af de två första melankoliperioderna, som vi i brefven
sett Almquist beskrifva. Att det är genom moderns förmedling,
som han vid tretton års ålder råkar under satans välde, ha
vi direkt sett honom antyda i brefven. Lika uppenbart är det,
att Agnes i romanen representerar hans fästmö. Det var ju vid
den andra "nattens" slut han fäste sig vid henne. I romanen låter
han henne vara den, som räddar honom från djäfvulen, hvilken här
förklaras symbolisera det "oäkta dunkelsköna", och istället skänker
honom "anblicken af den mörka fägring, som är sann", (a. a. s. 239.)
Hos henne säger han sig ha funnit, hvad han sökt, då han till sin
olycka "nedstigit i natten": "Här har jag funnit det jag sökte med
min själs eld, jag hår funnit skönhet i natten, men oskyldig, ej
brottslig sådan", (a. a. s. 113.) Detta stämmer också ganska
väl med hans beskrifning på Maria i de tidigare brefven till
vännerna: "Utan att på minsta sätt vara svärmisk eller sjuksinnig,
älskar hon ensamheten och tar det andliga på ett afgjordt, alltså
på ett grubbelfritt sätt". (Jfr Warburg a. a. III s. 423.) Det är
tydligt, att Almquist i hennes sällskap känt sig befriad från de
religiösa själsstriderna. Samtidigt med förbindelsen med Maria skulle
hans romantik hafva tagit sin begynnelse. "Den rena kärleken till
Qvinnan" och "romantikens lif" tillhöra ju också i
Manhemsorga-nisationen samma grad. Det är tydligt, att denna period också
skildrats i Cypressen, ehuru vi få ytterst knapphändiga
upplysningar om densamma på grund af att vi endast känna den genom
Agnes’ berättelse. Hon berättar, att Sigfrid krossat "det onda
mörkrets magt" och att det sedermera ej kunde i yttre gestalt
uppenbara sig för honom, "men jag begriper, att han än lefde i
inre krafter, och skapade en orm i våra fjät", (a. a. s. 236.)
Djäfvulens redskap är nu en ung adelsman, som lärt det nya
kortspelet och spelat bort sin förmögenhet under utländska resor. Han
har då försvurit sin själ till djäfvulen, som tagit löfte af honom att
döda Sigfrid och till belöning få Agnes i sin makt. Under namnet
Spaniard lefver han som röfvare i Nerkes skogar. Han har en del
demoniska drag, som återvända hos Richard Furumo; såsom denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
