Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 1<67
Det är emellertid antagligt, att planerna till detta verk gå
längre tillbaka, och man har i allmänhet ansett sig kunna
identifiera Amorina med det "dödsarbete", som Almquist säger sig ha
"förehaft" under sommaren 1819, för att kunna inträda i den nya
period, som skulle aflösa den "romantiska", i hvilken han i sex år
befunnit sig. Jag har ej i brefvet funnit något, som direkt skulle
tvinga till det antagandet, att Almquist här åsyftat Amorina. Det
enda verk, som sedermera i brefvet karakteriseras, är Murnis (jfr
ofvan s. 120). Men äfven om det skulle visa sig, att Almquist vid
denna tid ej påbörjat planläggningen af Amorina, synes mig dock
hänvisningen till detta bref vara värd att beakta. Det lider
nämligen intet tvifvel, att Amorina leder sitt upphof just ur den kris,
som Almquist här omnämner. Ett närmare skärskådande af
Henrikas figur skall ådagalägga detta.
Warburg har (a. a. HI s. 411) påpekat, att Almquist åt
Henrika "egendomligt nog lånat drag ur sitt eget barndomslif" —så t. ex.
vid skildringen af hennes förhållande vid moderns död — och att han i
den karakteristik af henne, som han sänder Lenström för dennes
recension i Eos (sept. 1839), fullkomligt tecknat sig själf. E. Almquist
har ytterligare framdragit själfbiografiska drag i karakteristiken af
Henrika och tilllägger: "Hennes öde är en slags profetia öfver Loves
egen behandling i Sverige", (a. a. s. 196.) Detta uttalande förefaller
mig alldeles riktigt återge Almquists egen uppfattning, ehuru han —
såsom nedan skall visas — redan vid författandet af Amorina ansåg
sig ha undergått ett öde, liknande Henrikas.
Med denna uppfattning får emellertid figuren en helt annan
betydelse i dikten än den förut haft, då man trott den vara ett
porträtt af Almquists moder. Och vår första uppgift blir då att
undersöka, hur Almquist kunnat komma att teckna ett stycke af sig
själf i "den galna flickan från Danderyd".
Med sitt utgifvande af Manhemsboken i slutet af år 1820 hade
Almquist tänkt att slå sitt stora slag. Hans organisationsförslag,
som förkastats af de äldres förbund och sedan af honom
omarbetats, innehöll ju i själfva verket ej blott program för ett
ungdomsförbund, utan receptet till en fullkomlig social och religiös omge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
