Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 Martin Lamm
sentlig art. Öfverhufvud synes mig verkets intrig vara af föga
intresse, och jag kan så mycket hellre afhålla mig från en utförligare
motivhistorisk analys, som mina föregångare särskildt ägnat sin
uppmärksamhet åt denna sak.
Tör skildringen af den miljö, i hvilken Henrika först uppträder,
har Almquist som bekant utnyttjat minnena från sitt eget
barndomshem. Både fadern med sin kuriösa, torroliga och hjärtlösa
humor och modern med sin öfverspändhet och sin tärande sjukdom
äro ju direkt återgifna så som Almquist uppfattat dem. Därmed har
han ju — såsom Lysander (s. 308) påpekat — kombinerat drag från
det verkliga lifvet på Danderyds prästgård, där den supige och
bråkige kyrkoherden P. D. Lundström tyckes ha haft en del af de
mera utsväfvande dragen hos Libius.
Däremot är naturligtvis hela den intrighärfva, som knyter sig
kring den Falkenburgska familjehistorien, utan någon som helst
verklighetsbotten, och man har också framdragit litterära motiv,
som man återfunnit i Die Räuber, Die Braut von Messina, Jean
Pauls Titan o. s. v. Utan att vilja förneka, att Almquist tagit
direkta impulser från dessa verk — särskildt naturligtvis från "Die
Räuber" — vill jag här nöja mig med att påpeka, att samtliga
dessa tidstypiska motiv redan funnos sammanförda i ett verk,
som bevisligen tillhört Almquists UDgdomslektyr och som varit hans
närmaste källa. I den redogörelse Almquist år 1818 ger för
den tyska lektyr, som han genomgått med sin discipel, den unge
Hisinger (Söderhjelm a. a. s. 156), finnes nämligen en roman, "Das
heimliche Gericht". Härmed åsyftas tydligen Lafontaines roman
"Das heimliche Gericht des Schicksals oder Rosaura".
I denna af Schicksalsdramat påverkade roman, där släktödet
spelar en afgörande roll, återfinna vi motivet med de tvänne
förvillande lika bröderna, som bli hvarandras rivaler. Den äldste,
fideikommissarien, styckets bof, får se sin yngre broder Gottholds
fästmö, Adéle, förälskar sig i henne och lyckas på samma sätt som
Rudman att förklädd i broderns dräkt förföra henne.
Syskonkärleksmotivet återkommer först i nästa generation såsom en ödets
hämnd öfver nidingsdådet. Adéle har nämligen aflidit af sorg öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
