Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Almquists ungdomsdiktning 193
Det är klart, att han haft mera konkreta förebilder till den
blandning af roman och drama, som han i Ámorina tillåtit sig, i de
Tieckska sagodramerna. Vi ha ju i dem ett medvetet försök att
sammansmälta epik och drama, och det sammanhållande skall ju i
dem, alldeles som i Amorina, vara en musikalisk underton. Det
tyckes närmast ha varit Kaiser Octavian, som varit Almquists
förebild. En scen (IV, 6) är direkt inspirerad därur. Emellertid går
Almquist afsiktligt ännu längre i negligerandet af den dramatiska
formen. Under det att Tieck ju låter de episka inslagen berättas af
Romansen, inlägger Almquist dem utan någon som hälst dramatisk
omklädnad. Hans verk skulle ju också vara af en högre förening
mellan epos och drama. Att verket dock afgjordt står dramat
närmast, är jag ense med Warburg om.
Det har i det föregående hufvudsakligen varit min afsikt att
belysa Amorina i dess egenskap af exponent för Almquists egen
världsåskådning och att närmare analysera den omgestaltning, som
de själfbiografiska elementen fått i detta verk. Jag har med andra
ord behandlat det såsom slutpunkten i hans ungdomsutveckling.
Naturligtvis har det därmed ingalunda varit min afsikt att
underkänna den synpunkt, hvarunder verket hittills så godt som
uteslutande behandlats i vår litteraturhistoria, såsom Almquists första
uppgörelse med samhället och konventionerna, hans jäsningstids
storvulna och ofullgångna skapelse, som rymmer så många idéer
och litterära uppslag, hvilka först sedermera i hans verk skola
utkristalliseras till större klarhet och konstnärlighet. Hur modernt
verket ännu i sitt framträdande i tryck år 1839 föreföll, kan man
bäst se af den samtida kritiken, som genomgående satte det i
samband med Victor Hugos dramer.
Kanske har forskningen häraf låtit förleda sig att tillskrifva
Almquist mera medvetet reformatoriska sociala och litterära
afsikter än han vid verkets skapande ägt. Både af själfva dikten och
af de samtida bref, hvari Almquist omtalar den, får man det in-
hos oss Geijer i uppsatsen om omkvädet i folkvisan), har Almquist för att
kunna försvara Amorinas form omkastat schemat och låtit den poetiska fn.
gån vara den högre enheten.
Samlaren 1915. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
