Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Studier i Almquists ungdomsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Martin Lamm
tär. Det är, som vi se, en utvidgning af den plan, som redan
föresväfvade Almquist under arbetet med Murnis. Den första delen,
"Jordens blomma", skulle tydligen ej blott ge en mytisk skildring
af jordens skapelse och människans första utveckling, utan också
en öfversikt af de religionssystem, som människosläktet genomgått,
innan det hunnit fram till kristendomen. Men på samma gång skulle
det ju också, som man kan se af det ofvan citerade brefvet, ge en
framställning af de perioder, som Almquist själf genomgått och hvilka
ju enligt hans egen uppfattning fullkomligt motsvarade de
världshistoriska. Däraf det i viss mån själfbiografiska elementet i
styckena. Titelhjältinnan i Semiramis har liksom Henrika fått
starka drag af Almquist själf. Och i Ormus och Ariman har han
ej blott framställt konflikten mellan ondt och godt, utan också
striden mellan de två olika tendenser, som kämpade i hans eget bröst.
Ormus, solens och upplysningens prosaiske Gud, blir i viss mån
identisk med kamrerarsjälen, som han ärft från fadern, under det
att Ariman, poesiens olycksbringande genius, representerar den inre
musiken, som han ärft från modern. Härom hoppas jag dock
närmare få tala i annat sammanhang.
En hel del af de skrifter, som tillkomma under
Värmlandsvistelsen, äro tydligen skrifna för att ingå som delar i detta stora
tillämnade arbete. Det blef dock för vidtomfattande för att
någonsin kunna fulländas. Häri har man kanske att se en
förklaringsgrund till att det dröjde så länge, innan Almquist publicerade
något af sina verk. Det är säkert också detta tillämnade arbete
Almquist syftar på, då han i Jagtslottet (Törnr. B. Uppl. 1840 I s. 109)
låter Richard Furumo berätta, att han en gång blef bekant med en
man, som gaf honom uppslaget att "bilda en hel verldshistoria. Jag
satte då deröfver sjelf upp de föreställningar, som upprunno hos
mig." Detta verk skulle börja med en "skapelse-målning", men
Richard säger sig blott ha medhunnit företalet. Ännu i det projekt
för publicerandet af Törnrosens bok, som Almquist i bref år 1834
sänder Atterbom (jfr Warburg III s. 430), kan man skönja spåren af
denna ursprungliga stora plan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
