Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelii panteistiskt Kristusuppfattning 99
liche Lieder.1 Kristus skildras här som den lefvande kraft, som
nedergjutes från himmelen, genomtränger jorden och uppenbarar
sig i sten och ört. I den andra och tolfte af sina Geistliche Lie^
der har Novalis naturmytiskt omtolkat bibelns berättelse om Jes a
födelse, som han ser afspeglad i naturens pånyttfödelse om varen..
Och med utgångspunkt från Böhmes föreställning, att naturen är
Guds kropp (jfr t. ex. Aurora, cap. XXIII: 49), och att man i
naturen kan "smaka Gud" (jfr ofvan) blir för honom njutandet af
jordens håfvor en helig nattvard, som han i sensuellt extatisk
yrsel skildrar som den högsta af alla njutningar i den sjunde af
Geistliche Lieder.
Oehlenschläger fortsatte på den inslagna vägen. I hans
diktsamling Jesu Christi gientagne Liv i den aarlige Natur träffas en
liknande indiktning af evangeliernas berättelser i naturföreteelserna.21
Men betraktelsesättet har hos Oehlenschläger blifvit ett annat.
Grundskillnaden mellan sina dikter och Novalis’ har Oehlenschläger
själf angifvit, då han kallade sina dikter mytiska icke
mystiskæ-(Erindringer, Kbhn 1850, III: sid. 52). Hufvudvikten ligger ej på
den mystiska innebörden utan på den naturmytiska gestaltningen.
Novalis’ dikter äro skildringar af kosmogoniska naturprocesser i
bibliskt mytologisk inklädnad, för Oehlenschlägers öga blir en vri
af världen en bild ur den heliga historien. Betecknande är den
korta dikten Joseph (Poet. Skrifter, Kbhn 1805, I, sid. 425), som
skildrar Jesu fader som en gammal torr stubbe, som
Skygger med sit visne Løv,
Om det spæde Blomsterstøv;
Er i Hytten det tørre Mus,
Yærn for Storm og Solens Blus.
Gammel, trofast, blid og rund;
Men en Pleiefader kun.
1 Se härom E. Ederheimer, Jacob Boehmeund die Romantiker, Heidelberg 1904.
2 Oehlenschläger sökte härvid efterkomma en af Schelling i Vorlesungen
über die Philosophie der Kunst framställd fordran, motsvarande en i
romantiken inneboende tendens, att »inplantera» de kristna gudomligheterhá i
naturen. (Enl. Fr. Strich, Die Mythologin in der deutschen Literatur, Halle 1910,
II: sid. 159.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
