Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 Sven Cederblad
Jämför härmed Stagnelii ofvan citerade slutstrof om den
strålande ynglingen, som framgår ur natten. Med risk att taga något
för hårdt i en skör dikt, kan jag dock ej undgå att framhålla det
något egendomliga i att ur Marias sköte framgår en yngling, icke
ett barn såsom t. ex. hos Oehlenschläger och i den tolfte af ISTovalis’
Greistliche Lieder. Det är enklast att förklara detta genom
påverkan af Atterboms dikt.1
Svårt är att säga, huru mycket Atterboms Christi uppståndelse
betydt för Stagnelius. Skildringstekniken är ju densamma hos båda,
men den är Oehlenschlägersk. Atterboms kosmogoniska
uppfattning har kanske ej alldeles varit utan sin betydelse, och hos
Atterbom finnes också mera utprägladt än hos Oehlenschläger
tendensen till en allomfattande mystisk panteism. Det heter om
Kristus, att "hans ande besjälar Naturens kropp".
I fråga om den kosmogoniska inklädnaden närmar’sig Stagnelii
vårsånger också mera den andra och tolfte af Novalis’ Geistliche
Lieder än Oehlenschlägers dikter. Äfven hos Novalis tänkes Kristus
liksom ljuset emanera från höjden för att återfödas i vårens blad
och blom. Naturens längtan efter förlossning i andlig och lekamlig
måtto är också starkt betonad hos Novalis, för hvilken den i
skapelsen immanente Kristus var en "Messias der Natur", som
verkade för naturens återlösning. Men kreaturens längtan är hos
Novalis fylld af glad förvissning om att stillas och har ej den
suckande, elegiska karaktär af lidande som hos Stagnelius.
Själfva nyckeln till den mystiska Kristuspanteism, som uppbär
Stagnelii senare diktning, har jag dock trott mig finna i
mani-keernas egendomliga natur- och Kristusuppfattning. Jag har redan
ofvan framhållit, att Stagnelii äfven i vårsångerna framträdande
treenighetslära om gudomens uppenbarelse under de tre symboliska
1 Stagnelii Kristusbild är här som annorstädes den fornkristna af Jesus
som en yngling. Denna Kristusbild sammanhänger delvis nog med att
Kristus symboliserar det ungdomligt friska växtlifvet. Det är att märka, att
denna Kristusbild finnes hos alla dem, som ha en liknande panteistisk
Kristusuppfattning, hos Novalis i hans skildring af naturens Messias i Die Lehrlinge
zu Sais (Novalis Schriften, Berlin 1802, del II, sid. 164), hos Oehlenschläger
och Atterbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
