Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Sven Cederblad
et du Manichéisme (Amsterdam 1734, 1739) — väl den utförligaste
framställning af manikeismen, som fanns på Stagnelii tid — yttrar
M. de Beausobre (II: sid. 558) i anslutning till Augustini ofvan
anförda citat:
Je ne doute presque point que les Manichéens n’appliquassent à leur
Fiction ce que les Évangélistes disent de la Conception du Sauveur par
1’opéra-tion du S. Esprit. Si nous avions leurs Livrés, nous y verrions toute cette
Sainte Histoire allégorisée. La Terre est la Vierge; la Substance céleste,
qui est dans la Terre, est la Substance virginale qui compose Jesus; Le
S. Esprit est rAgent, par la vertu duquel la Terre le conçoit, et 1’enfante,
en le faisant passer dans les Plantés, et de la dans le Ciel.
Och i Aug. Neanders Genetische Entwickelung der vornehmsten
gnostischen Systeme (Berlin 1818, sid. 90) heter det:
Da nun durch die Vegetation die Lichttheile entbunden werden nach
Manis Lébre, komité Faustus sågen ap. Aug. 1. 20 c II. durch die
Wir-kungen des lieiligen Geistes in der Luft, ejus de viribus ac spirituali
pro-ftisione terram quoque concipientem gignere patibilem Jesum qui est vita
ac salus hominum omni suspensus e ligno. Die Geburt Jesu von einer
Jungfrau komitén demnach die Manichäer für ein missverstandenes Symbol
•erklären.
Jesus uppenbarar sig alltså enligt manikeernas föreställningar
liksom hos Stagnelius i växtligheten. Och manikeerna indiktade
med samma djärfva symbolism som Novalis och Oehlenschläger
evangeliernas berättelser i naturföreteelserna.
Blott på en punkt afviker Stagnelii framställning från
manikeernas i ofvan anförda Augustinuscitat: den Helige Andes
verksamhet framträder ej så tydligt i hans dikt, där i stället
Jesus-växtligheten tänkes som en son till Christus-solen. Denna
afvikelse får dock sin förklaring genom andra punkter i manikeernas
Kristuslära, som jag här i förkortadt referat framställer efter
Beausobre (o. a. a. II: sid. 552 ff.) och Neander (o. a. a. sid. 86 ff.),
hvilkas framställning hufvudsakligen är baserad på Augustinus.
I begynnelsen funnos enligt manikeerna två urprinciper: ljuset
och mörkret (materien, Hyle), som voro strängt åtskilda. Emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
