Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Sven Cederblad
sista strof, där Jesus skildras som en strålande1 yngling, som
framgår ur natten. Och hans ursprung är det himmelska ljuset.
På samma sätt som Stagnelius förknippa också manikeerna
föreställningen om naturens förbannelse och förlossning med sin
mystiska Kristusuppfattning. Med vegetationen frigöras enligt
Neanders ofvan anförda ord de fångna ljusdelarna, som lida af att
vara fjättrade i mörkret, från materien, och detta sker med hjälp
af solen Kristus såsom i Stagnelii vårsånger. Mot bakgrunden af
denna manikeiska lära förstår man lättare, hvarför i Stagnelii dikter
våren, växtlifvets uppståndelse från de döda och befrielse från
vinterns och mörkrets makter, blir en symbol för hela skapelsens
frälsning.
I den svårtillgängliga dikten Hösten (II: 79) möter man en
likartad kosmogoni och natursymbolik som i vårsångerna: Kristus
skildras dels som solen, dels som växtligheten. Liksom våren
symboliserade Kristi födelse, betyder hösten Jesu lidande och död.
Det är samma betraktelsesätt, som finnes i Oehlenschlägers
Getsemane og Golgatha (Poet. Skrifter, Khvn 1805, I: sid. 471),
där också Jesu lidande och död tänkes afspeglad i naturen:
Naturen i sit Sørgeklæde
Gientager aarlig taus din Død.
Daggen på de gula löfven är Jesu tårar i den vissna
örtagården, i stormen dör hans sista suck, och det svarta, aflöfvade trädet
står med torra grenar liksom korset på Golgatha.
Hos Stagnelius är det den slocknande höstsolen, som
symboliserar Kristi lidande:
Ack! Christus lider,
Hur matt lian strålar, hur blek han skrider
Yid Söderns pol.
Döende blickar
Förgäfves han skickar
Af molnens förfärliga sköld betäckes hans glimmande Sol.
1 Kursiv- ai mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
