Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning 121
drifvit detta föreställningssätt med större förkärlek än manikeerna.
Öfverallt i naturen, där genom ljus, doft, ljuflig smak ett ädlare
stoff visade sig, i stenar, blommor och framför allt i frukter, sågo
manikeerna Jesus patibilis uppenbara sig. Han fanns i äpplen
(Augustinus, Contra Faustum, XX: 11), i drufvor (Contra Faustum,
XX: 13), i åkrar (Contra Faustum, XX: 11). Augustinus dröjer gärna
vid drastiska skildringar af huru manikeerna förtära sin frälsare.
Slutraderna i Hösten skildra som Oehlenschlägers Christi
fød-sel, Atterboms Christi uppståndelse och vårsångerna i Liljor i Saron,
huru Jesus åter uppstår från de döda, liksom blommorna om våren
stiga upp ur jorden:
Snart skall han likväl tåga
Ur mullen fram med segrande förmåga,
Med hundra purpurmunnar
Snart Våren honom leende förkunnar.
Snart Christus Christus väcker medlarns kropp
Ur grafvens svarta rike opp.
Betraktelsesättet står också i full öfverensstämmelse med
ma-nikeernas uppfattning af Jesus patibilis. Beausobre yttrar i
anslutning till sin ofvan relaterade tolkning af manikeernas lära om
Jesus patibilis (o. a. a. II: sid. 558):
En se détachant des parties grossiêres qui les envelopent, elles (scil.
les particules de la Substance céleste, le Jesus passible) trouvent les fibres
et les racines des Plantés, elles s’y insinuent, montent dans la tige, dans
les branches, et passent dans les fleurs et dans les fruits.1
Jesus-växtligheten väckes också i Hösten som i vårsångerna
ur "grafvens svarta rike" af Kristus-solen; en föreställning, som
ju, såsom ofvan visats, är af manikeiskt ursprung.
Den kosmogoni, som analyserats i Vårsånger och Hösten,
uppbär en rad dikter från Saronstiden: Himmelen, Suckan ur stoftet,
Hymn, Bruden, Maria, sonettcykeln Hösten och den sonett, som af
Hammarsköld kallades Skönheten (II: 78), m. fl., som alla skildra
1 Beausobres uttalande är en ganska trogen öfversättning af ett ställe
hos Augustinus (De Moribus Manichœorum, cap. XV).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
