- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioåttonde årgången. 1917 /
122

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 Sven Cederblad

det gudomligas, ljusets, mystiska immanens och uppenbarelse i
naturen.

Det manikeiska inslaget i Stagnelii teosof! är enligt min
mening ganska starkt. Manikeernas lära om Jesus patibilis kan äfven
kasta ljus öfver en del andra dunkla punkter i Stagnelii dikt,
hvilket bekräftar riktigheten af min föregående undersökning.

Jesus patibilis var ju enligt manikeerna det i världen fängslade
ljuset, som led af att vara sammanokadt med mörkret och längtade
efter förlossning. Bibelns lära om Kristi lidande, som blott var
skenbart, då han enligt manikeerna blott uppenbarat sig på jorden i
en skenkropp, symboliserade den fångna ljussjälens verkliga lidande
(Neander, o. a. a. sid. 90). Enligt ofvan anförda Augustinuscitat
(Contra Faustum, XX: 2) var Jesus patibilis, "människornas lif och
frälsning, korsfäst i alla träd." I den på trädet hängande frukten
sågo manikeerna nämligen den korsfästes bild (Augustinus, Contra
Faustum, XX: 11). Men Jesus "ligger också utsträckt i gräset"
{Augustinus, Contra Faustum, XX: 11), ja, han är korsfäst i
världsalltet. Neander anför några betecknande citat (o. a. a. sid. 90):

Daner redet der Manichäer Secundinus von einem Christus in omni
mundo et anima crucifixus und Faustus bei Augustin. 1. 32, crucis mystica
iixio qua nostræ animæ passionis monstrantur vulnera.

Världen är sålunda det i alla väsen lidande ljusets kors. Denna
genompessimistiska, helmörka världsbild har gjort ett djupt
intryck på Stagnelius, som här fann ett uttryck för sin och
skapelsens smärta. I Lifvets villkor (II: 438) har han gifvit sin dystra
lifssyn en starkt suggestiv form:

Ju högre lif, ju större qval du röner —

Ett kors är denna värld för ljusets alla Söner.

Bilden af världen som ett kors har stått lefvande för hans
hallucinationsstarka fantasi. Den återkommer i samma dikt:

Och dunkla stunder under molnen timra
Ett skyhögt kors i natten upp för mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1917/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free