Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Sven Cederblad
För att min tolkning af dikten är riktig, talar också, att
Stagnelius, i en rad ungefär samtida dikter: Bruden, Lustvandringen,
den tredje vårsången, Brudgummen, skildrar, huru Kristus
uppenbarar sig för den hos Världsfursten fängslade Anima i naturen,
"Demiurgens parker".
I Bruden (II: 282) skildras, huru "Christi trogna Brud" *med
hvarje månhvarfe lopp" ser en "ny gudomlig Flora" — uttrycket
"gudomlig" bör enligt min mening fattas i sin egentligaste
bemärkelse — spira upp ur mullen.
Stagnelius riktar i sista strofen följande maning till Anima:
Så vattna då med fromma tårar
De späda blommors knopp,
Snart rinna de i Edens vårar ,
Till stjernor bytte opp.
Denna förvandling får sin förklaring, om man ser den mot
bakgrunden af de manikeiska föreställningarna af blommorna som
bärare af ljuspartiklar, som frigöras, stiga upp genom luften och
återförenas med ljusriket.
Manikeernas lära om Kristus är en konsekvent panteism, Jesus
patibilis var för dem "alltets själ" (Neander, o. a. a. sid. 88), och
den har säkerligen haft stor betydelse för Stagnelius därigenom,
att den bidragit till att utvidga hans Kristuspanteism till en
allomfattande världsåskådning. Att märka är, att Stagnelii världsbild i
ofvan analyserade och andra samtida dikter närmar sig manikeismen
i sin skarpa dualism mellan ljus och mörker — att detta skulle ha
skett enbart genom direkt inflytande från manikeismen, är ej min
mening att låta påskina.
Med tanke på denna mystiska Kristusuppfattning, enligt
hvilken Kristus besjälar världsalltets kropp, förstår man lättare, huru
Stagnelius i Orphei dröm i Bachanterna (IV: 243 ff.) kunnat
identifiera Kristus med den store Pan.1 Vi möta äfven här evangeliet
1 Denna identifikation låg nära till hands äfven därför, att enligt
orphi-kerna världen skapats af en gud, som hade tre namn, och denne kallades af
dem den store Pan (J. Görres, Mythengeschichte der asiatischen Welt,
Heidelberg 1810, del II, sid. 363).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
