Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om Skogekär Bärgbo 167
ligt mera tvekande, enär det där heter att Gustaf Rosenhane "author
esse creditur Poematum quæ Suetice prodierunt sub fieto nomine
Skogekär Bergbo".
Lägger man så härtill Lagerlöfs1 utsago, att Rosenhane
ryktesvis utgafs som dikternas författare, har man uttömt förrådet af
1600-talsuppgifterna i vår fråga. På alla andra håll, där man hade
rätt att vänta sig säkert besked, iakttas en vältalig tystnad.
Märkligast är denna kanske hos Schefferus. Både Meyer och
andra ha förklarat den ur ett antaget förhållande, att på den tiden
en framstående ämbetsman och högättad ädling skulle funnit det
under sin värdighet att inför offentligheten framträda som vitter
författare, hvarför Schefferus funnit det opassande att meddela den
hemlighet, han utan tvifvel som gammal bekant med familjen känt
till. Det behöfver ju icke närmare påvisas, att ett dylikt skäl i
denna allmänna formulering icke kan tillmätas någon egentlig vikt.
Därtill har denna regel både i utlandet och äfven i Sverige alltför
många lysande undantag. Och äfven om nu Schefferus skulle ha
hyst dylika betänkligheter, kunde man dock ha väntat, att han
under Bärgbos skyddande pseudonym upptagit, icke blott
Klage-målet, utan också de öfriga dikterna, låt vara, att de då ännu ej
voro tryckta, men Svecia Literata upptar ju, som bekant, äfven
blott i manuskript föreliggande arbeten.
Schefferus torde med all säkerhet icke mer än sina andra
samtida känt denna hemlighetsfulla skald. Betecknande för denna
ovetenhet är tydligen formuleringen i en från svenskan 1688 öfversatt
skrift Die Sprachen des Paradises af en pseudonym Simon Simplex:
"den Mann, so die Klag-Schrifft über Verachtung der Schwedschen
Sprache.. ausgeben" — och denne Simon Simplex tycks dock i
andra stycken icke vara dåligt underrättad.
Sjuttonhundratalets bibliognoster ha icke något säkrare och
bättre dokumenterat att förmäla. Den af dem, som stod
1600-tals-traditionen närmast, Eric Benzelius d. y., har icke bättre reda på,
hvad frågan gäller, än att han kallar u Gustaf Rosenhane auctor till
1 De poesi suecana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
