- Project Runeberg -  Samlaren / Trettioåttonde årgången. 1917 /
174

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174 Johan Nordström

med diktens kynne, om den skrifvits omkring 1650, framstår
tydligt genom författarens talrika anspelningar på samtidens
stridsfrågor och problem på det sistnämnda området. Han är t. ex. gripen
af en stark indignation öfver, att ingen vederlägger de öfvermodiga
anspråk, som från danskt håll framkommit i Wormius’ och Pontanus’
arbeten:

Hwem får iagh som be wij ser,
Then Lögn osz lägger på,
En Oloff Worms som prijsar,
Hwad Danskt hälst wara må?
Pontanus och the flera,
Medh Falskheet gifwa an,
At Danskan Heder mehra,
Aff Åldren pröfwa kan.

(vv. 985 ff.)

Här talar författaren fullkomligt ur den svenska lärda världens
hjärta. Utan tvifvel har man rätt att antaga, att här i främsta
rummet åsyftas Wormius’ Fasti Danici, som utkommo 1626 och i
Sverige väckte så mycken ond blod, att Gustaf Adolf gaf Bureus i
uppdrag att refutera de danska anspråken och uppvisa den svenska
runkunskapens prioritet. Författaren synes emellertid vara helt
okunnig om att en dylik refutation verkligen utkom, då närmast i
anledning af Wormius’ senare arbete Literatura Danica 1636.
Det var Bureus svarsskrift: Den Danske K. Waldemars Prophetia
om Runas Hemflycht (tryckåret sannolikt 1638) — en skrift, som
gjorde åsyftad verkan och berörde Wormius mycket illa.
Klage-målets utrop synes alltså i viss mån omotiveradt, om det tillkommit
efter denna tidpunkt, särskildt egendomligt dessutom, ifall man hade
att räkna med Gustaf Rosenhane som dess författare, ty denne hade,
som kändt är, under sina studieår i Uppsala bott hos Bureus och
således bort mer än de flesta vara väl förtrogen med hans
verksamhet.

Pontanus1 namn, som äfven förekom i de citerade verserna, ger
en rätt pålitlig terminus post quem. Ty åsyftas något bestämdt
arbete af denne, kan det näppeligen vara något annat än hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1917/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free