Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Johan Nordström
Men den betydligt starkare själfkänsla, som häri uttrycker sig,
stämmer icke riktigt öfverens med de blygsamma inledningsorden
till visorna utan är möjligen att hänföra till något annat, för oss
obekant arbete af skalden.
Om jag rätt tolkat dessa inledningar, skulle man alltså i dem
ha ett argument för riktigheten i den ordningsföljd dikterna emellan,
som deras allmänna karaktär a priori gör sannolik. Häri skulle då
äfven ligga en bekräftelse på det antagandet, att det icke blifvit
skalden själf gifvet att få utge sina dikter utan att dessa publicerats
posthumt af en person, som icke hade så väl reda på sig eller som
menade, att Venerid var värd att först befordras till trycket. Under
dessa förhållanden bli också tidsuppgifterna "för mehr än 30 åhr
sädan" etc. förklarliga endast om de härröra från skalden själf och
funnits i det först iordningställda manuskriptet till visorna och
det antagligen först några år senare färdiga till Venerid. Den
sannolika utgångspunkten för dessa tidsuppgifter har jag nyss berört.
Med den nya åsikt, som här framställts om tiden för Skogekär
Bärgbos poetiska verksamhet, synes denna också inordna sig i ett
klarare historiskt sammanhang än hvad hittills varit fallet. Det
kan nämligen icke förnekas, att dikterna, med den traditionella
dateringen och med de syften och anspråk, hvarmed de framträda,
i flera afseenden måste te sig som en anakronism. Som jag redan
påpekat gäller detta icke minst om den språkreformatoriska
tendensen i Klagemålet. Icke ens omkring 1650 kan Venerid göra
legitima anspråk på att vara det första profvet på svensk
sonettdiktning och det första beviset att svenskan låter sig med fördel
brukas därtill. Det hade då icke kunnat vara skalden obekant, att
Stiernhielm redan 1644 skrifvit två sonetter, af hvilka den ena
erhöll en särskild spridning därigenom att den aftrycktes i Arvidis
Manuductio. Och från 1650-talets början är sonettdiktningen i full
gång.
Sedda mot den tid, till hvilken jag velat förlägga dem,
framträda Skogekär Bärgbos dikter däremot i sin rätta belysning. Det
är också med fullt skäl som föregående forskare ha framhållit, att
dessa dikter beteckna en äldre ståndpunkt än Stiernhielms, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
