Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till frågan om Skogekär Bärgbo 183
att såväl visorna som Venerid, oberörda af antik påverkan,
sammanhänga med och utgöra en mera konstnärlig fortsättning af den
äldre tidens vislyrik.1 Många af visorna, anmärker Meyer, stå
snarare under än öfver Messenius’ och de bättre af Wiwallius’2 och ett
flertal metriska öfverensstämmelser med dessa äro icke svåra att
uppvisa. Visan n:r 8 har således i det närmaste samma meter som
Messenius’ visa i Svanhvita, och Klagemålets rätt ovanliga versform,
som äfven återfinnes i ett par af visorna, ha äfven Wiwallius och
Bureus användt i några af sina dikter. Ehuru i mindre grad
återfinner man äfven hos Skogekär Bärgbo den osäkerhet och vacklan
mellan olika metriska principer, som framträder i Wiwallius’
alexandriner (Swea Rikes Ringmur) och det är först Andreas Sparman,
som i sin Sundhetzens Spegel 1642 lyckas fullt anpassa alexandrinen
efter det svenska språkets kraf. Skogekär Bärgbo betecknar således
äfven härvidlag ett tidigare skede af vår diktkonsts utveckling.
Den förnyade pröfning i fråga om dateringen af Fyratijo små
Wijsor och Venerid, som motiverats af undersökningsresultatet
beträffande Klagemålet, har med hänsyn till den faktiska bevisningen
icke kunnat bli lika bärkraftigt dokumenterad — därtill flyter
materialet alltför sparsamt. Men med utgångspunkt i den, som det
synes mig, tämligen säkra dateringen af Klagemålet har ett
förfaringssätt, som vid en isolerad undersökning kanske skulle förefallit
nog så problematiskt, därigenom gifvetvis ett större vitsord. I
första hand gällde det sålunda att lösa den obestridliga motsägelsen
mellan å ena sidan Klagemålets affattningstid, sådan den här blifvit
bestämd, och å andra sidan den gängse tolkningen af de
kronologiska uppgifterna i de 1680 och 1682 tryckta dikterna. Härvidlag
har jag då velat göra gällande, att skalden själf icke kan anses ha
utgifvit dessa dikter, en omständighet, som göres sannolik bl. a.
däraf, att trycket, speciellt i fråga om Venerid, är ovanligt
vårds-lösadt, att vissa uppgifter i företalen antyda, att dikterna icke
utgifvits i den ordningsföljd, som författaren själf afsett, och att
företalen skrifvits långt tidigare än man af tryckåren haft anledning
1 Meyer, G. Rosenhane, s. 172. — Schück, III. Sv. Litt. Hist. I, s. 420.
2 a. a. s. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
