Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Johan Nordström
som Gustaf var i besittning af de vetenskapliga kvalifikationer och
intressen, som måste förutsättas hos Klagemålets författare.
I sin utomordentligt präktigt skrifna själfbiografi1 berättar
Schering Rosenhane om sina första poetiska försök. År 1629 hade
han i sällskap med Bengt Skytte och Johan Drake fått medfölja
baron Spens på en beskickning till England. "Sedan lågo wij uti
London ett halft Åhr, och hade jag fri kost wid Gesantens bord,
så länge jag war där. Bengt Skytte och hans Præceptor Petrus
Anthonius, samt Johan Drake och jag lågo alla i en Cammare och
hade wij ett liufligit och enigt umgänge osz emellan; studerade och
under tiden, som belägenheten kunde medgifwa, och under
æmula-tion med Petro Antonio feck jag der lust til Poesin,2 och begynte
der aldra först skrifwa några carmina hwilcka honom wäl behagade.
Amor war och der til en god mästare, hwilcken causserade en Ädel
Därne, som twert öfwer gatan hade sitt fönster emot wårt och lät
sig der stundom se." Onekligen den rätta miljön för en blifvande
sonettskalds platonska svärmerier! Från England styrdes färden
till Frankrike. Under uppehållet i Paris sammanträffade Schering
med sin landsman Jonas Hambræus, professor där i orientaliska
språk, och genom honom torde han ha kommit i beröring med
litterära kretsar, om man får döma af den samling gratulationsdikter
af Hambræus och en hel rad franska poeter, hvarmed Schering
sedermera uppvaktades på sitt bröllop 1636. Länge stannade han
emellertid denna gång icke i Paris, utan begaf sig med vännen
Drake till Angers, där de till att börja med uppsökte dansmästaren
Francois Buisson de la Fontaine, "en ung karl, som wij tilförene
hade känt i Upsala den tid han där war dantzmästare". Här
tillbragtes nu en tid, som fördelades mellan danslektioner för en
dansmästare Frantz, fäktning för en lärare i denna konst vid namn
Charliers, och bokliga studier, så långt omständigheterna det
medgåfvo. Snart återvände de emellertid till Paris, där de stannade
till sommaren 1631. Här synas de mycket lifligt ha deltagit i säll-
1 Ms. i K. B. — Tryckt i Giörwells Nya svenska biblioteket," Sthlm 1763,
Bd % stycket 9.
2 Om den lifligaste hänförelse för diktkonsten hade dock redan förut
vittnat hans oration De variis hominum studiis horuraque caussis, tr. 1626.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
