Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi 211
möjliggör en förut okänd lyx, hvilken kommer alla
samhällsmedlemmar till del — det är lösningen både på den sociala frågan
och äktenskapsproblemet. Det har då föresväfvat Almquist att
ställa mot hvarandra det gamla individualistiska systemet, planlöst,
osäkert och ofullkomligt, och det nya kollektivistiska, med sin
tekniska fulländning och sin glänsande organisation; han har velat
kontrastera det förflutnas värdshusrörelse och framtidens, ställa
mot hvarandra den vinglande krögaren öroman med sina små
framtidsplaner om ett gungbräde och en grind och den store
kapitalistiske finansmannen Westermark, som organiserar det nya
samhället i hotellform. Hur genomträngd Almquist var af dessa
historiskt-nationalekonomiska vyer visar tredje boken i
lustspelet.
Ser man saken i detta ljus, är det helt naturligt att Almquist
anknöt vid sin gamla idé om ett värdshus-drama. Men
hufvudpersonen i detta blef öfverflödig; den mänskliga silkeshåren ersattes
med kaninen, och i släptåg efter kaninen följer Westermarkska
familjen med de ekonomiska och erotiska problemen.
Har man verkligen rätt, kan det till slut invändas, att tro
Almquist om en sådan lättvindighet; skulle han verkligen ha funnit
upp en hel intrig blott för att motivera en lockande titel? Enligt
min mening ingår det i Almquists diktning ett rikt mått af dylik
nyckfull och haltlös fantasilek, som man med orätt gör honom
hedern att ta allvarligt. Man återfinner alldeles samma
lättvindighet i lustspelets fortsättning, Purpurgrefven. Idén är där att
framställa de kärleksförbindelser, som i framtidens kollektiva samhälle
skola ersätta äktenskapet; hufvudvikten ligger på promiscuiteten,
frånvaron af svartsjuka. Det sätt hvarpå titeln Purpurgrefven
motiveras är skrufvadt och meningslöst öfver all beskrifning: den
ene af rivalerna, grefve Almsköld, har den vanan att bli röd i
ansiktet, af blyghet och af vrede, och kallas därför purpurgrefven.
Det ligger i öppen dag, att detta fullkomligt betydelselösa drag
inflätats blott för att möjliggöra brukandet af titeln. Att denna
från början föresväfvat Almquist med en helt annan innebörd,
framgår af Hvarför reser du?, som trycktes i imperialoktavens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
