Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 Fredrik Böök
dumma," Det är ett tydligt eko af Aftonbladspolemiken med Tegnérs
poem, hvilken började den 2 april 1839.
Då det förhåller sig så, att dessa ställen förekomma i den äldsta
makulerade upplagan af Europeiska missnöjets grunder, är det
uppenbart, att denna förskrifver sig allra tidigast från januari 1840. Till
samma terminiis post quem hänvisa uttalandena om
Det-går-an-polemi-ken. På denna senare punkt inflätade Almquist 1850 en förklaring,
men det mindre tydliga stället om Tegnér och Geijer undföll honom.
Måhända hade han på tio års afstånd icke det kronologiska
sammanhanget fullt klart för sig.
Naturligtvis kan man tillgripa den förklaringen, att stället
om Tegnér och Geijer liksom hänsyftningen på
Det-går-an-pole-miken inarbetats i framställningen efteråt. Men hvar och en som
uppmärksamt genomläser partierna i fråga skall finna hur litet en
sådan hypotes har för sig: ingenstädes finner man en skärf eller en fog,
allt förefaller att vara af samma inspiration. För min del är jag
vida mera böjd att tro, att Almquist med full afsikt velat
anti-datera Europeiska missnöjets grunder till 1838, att han därför
inpräglar årtalet i Imperialoktavens tredje del; måhända har man
däri också förklaringen till att halfva titelbladet på den
makulerade upplagan fattas. Exemplaret synes nämligen ha tillhört
Almquist själf.
Men hvarför skulle Almquist ha varit så angelägen att datera
sitt verk till 1838? Enligt min tro för att maskera ett
kronologiskt sammanhang, som han fruktade skulle te sig ofördelaktigt
för honom.
Att de demokratiska tendenserna i litterärt afseende
framträdde klarare hos Almquist redan år 1838, är otvifvelaktigt, och
att det i hans moraliska åskådning alltid funnits revolutionära
drag, är lika säkert. Men å andra sidan var det först på nyåret
1839, som han sökte känning med den politiska liberalismen, blef
medarbetare i Freja och Aftonbladet, anslöt sig till den europeiska
oros- och missnöjesrörelsen. Ända ditintills hade han snarare stått
Uppsala-fosforismen nära; Atterbom och Malla
Montgomery-Silfverstolpe räknade ännu 1838 på bistånd från Almquists sida mot Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
