Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi 223
och Litteraturbladet.x Hvad som dref honom öfver till den politiska
oppositionens sida var först och främst — såsom redan länge
påpekats — motgången i fråga om Lunda-professuren. Genom att
datera sin afhandling till 1838 skyddade sig Almquist för
misstanken att befordringshistorien inverkat på hans orientering.
Men vidare kan det sättas i fråga, om icke själfva det geijerska
affallet gifvit Almquist mod att ansluta sig till den radika
reformrörelsen. Hans exempel måste ha varit ett betydelsefullt
föredöme. I skriften Om svenska uppfostringsväsendet ser Almquist
värdet af Geijers steg uteslutande häri. "Man finner att det går
an att vara menniska, efter Geijer tagit sig för att vara det"
(s. 158). Om man sätter sig in i den tanken, att Almquist länge
gått omkring med kätterska funderingar, med åsikter i
äktenskapsfrågan, som voro frukten af individuella erfarenheter, men som
han drog sig för att ge offentlighet, så kan man knappast undgå
den slutsatsen, att Geijers uppträdande måste ha verkat
elektriserande och lockande på honom. Det går an att vara människa!
Individens inre upplefvelser och rörelser kunna helt djärft sättas
i samband med tidens rörelser, med oron och "mouvementet" i
Europa. Geijer hade gjort det, Almquist gjorde det. Det är
knappast en slump, att 1838 är brytningsåret för Almquist lika väl
som för Geijer. Men Geijer har prioriteten. Almquist tar ut
steget först 1839, sedan han ansett sig ha förlorat sina
befordrings-möjligheter i Lund.
Ur denna synpunkt är det ytterst förklarligt, att han äfven
kronologiskt vill häfda sin oafhängighet af Geijer; i sak knappast
med full rätt, men djupare sedt gifvetvis icke med orätt. Äfven
om Europeiska missnöjets grunder är skrifven efter 1840, så har
den funnits som grodd hos Almquist långt innan 1838 — den är
ju en direkt reflex af hans eget olyckliga äktenskap, i ännu högre
grad än hvad uppmärksammats. Genom att datera den till 1838,
samma år som Litteraturbladet började utgifvas, har han gjort det
osannolikt, att ny-orienteringen skulle bero på ett inflytande från
1 Se härom Mållas Memoarer IV: 201—203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
