Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Bidrag till de Almquistska skrifternas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 Fredrik Böök
måste samman med Almquists sträfvanden efter år 1838 att nå
fram till en verklig realism.
I Målaren, diktad 1839 eller 1840, såsom jag på annat ställe
visat, l finnes också hela Sviavigamal i embryo. Målaren Elias,
som är Almquists andra jag, besöker Sigtuna och Mälarbygderna.
Han ser Venngarns kungsgård och Skarfvens fjärdar," på hvilkas
kuster så sköna skogar stå och i dunkelt men lockande sköte
gömma tusentals sagor och äfventyr från fordna tider".
Oden seglade och sjöng en gång vid dessa gudabesökta stränder, och
Thor byggde Thorsättra, på andra sidan om sjön. Elias stod försänkt i
ljufva och hänryckande betraktelser öfver allt hvad han såg, och hans
målande fantasi tillät sig många nöjen. Hvad bär väl sjelfva
Hornsviken icke vittne om? tänkte han, jo om det garn (fiskredskap), som
Disa eller Freja sjelf utlade i denna vackra vik och dermed drog upp
sifverfisk. Han kokade och åt på Venngarn nära vattnet, ty hon hade
sitt hus der.––––––Nu stego minnen och leende bilder opp om sjelfva
den store Oden, som säkert badat mången gång vid den sand, der de
vandrande målarna i dag nedsatte sina fötter. Elias tyckte sig se Sigge
Fridulfssons herrliga, sköna gestalt så klart för sin inbillning, att han
skulle kunna hafva tecknat honom lefvande. — — — Lifvet och naturen
tala om dem [Oden och Gylfe] vid hvarje steg; allt är deras här:
trakterna utbreda sig åt alla håll som en Asa-tafla. —–––-. Hvad är Onsala
annat än Odensala (Odins salir)? ty Oden hade i den socknen sina första
uppröjda gårdar och landtbruk, långt innan de i öfre landet byggda
gårdarne, Upsalarne, ännu vore till. I Sigtuna, om någonstädes, kan en svensk
målare vistas med nöje; och när Elias vid den gode sockenmästarens sida
trädde in på den långa, krokiga, till hälften ostenlagda gata, som förer
från landet och ända fram till torget, hviskade ynglingen till sig sjelf:
’jag känner på mig, att jag blir målare!’–––––-Elias, som ännu knappt
kunde mer än rifva perlfärg, såg dock taflor nalkas till själfull inbillning,
på hvilka han föreställde sig hafva Oden, Frey, Thor, den älskvärde Brage
och hela kretsen af Fornsigtunas underbara himmelspantheon*’ (Duodesen,
XIII: 86-90).
Det är som man ser just Sviavigamal som föresväfvar Elias:
man har hela sceneriet, ja händelseförloppet, och man har på ett
oöfverträffligt sätt belyst själfva den geografiska inspirationen i
1 Se Almquist-studier i Essayer och kritiker 1915—1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
