Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra första psalmböcker. Af Sverker Ek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfälligtwis hopbunden med Songerna, antages utgöra en del deraf." Söka
vi stödja äfven denna nya teori genom en undersökning af
Stiernmans bruk för öfrigt, kunna vi icke annat än frapperas af att
tilläggshäftet till psalmboken 1536 rubriceras som särskildt nummer.
I det kontrollerbara fallet förtecknas två samhörande häften som
två böcker; i det icke kontrollerbara skulle Stiernman ha
sammanfört två särskildt tryckta skrifter som en enda. Man bör
observera, att Klemmings teori faller, ifall man ej här antager ett nytt
missförstånd af Stiernman, men ett djärft antagande, som måste
stödjas af ett annat ändå djärfvare, är icke förtroendeingifvande.
Härmed anser jag mig ha visat, att Klemmings argumentering ej
är vetenskapligt hållbar, och går nu till att från andra synpunkter
pröfva Stiernmans uppgift.
Swenske Songer eller wisor 1536 inledes af tre nytestamentliga
lofsånger, alla åtföljda af samma afslutning: "Äära wari fadrenom
etc." samt en försvenskning af Te deum laudamus. Samma
prosahymner återfinnas i Malmöpsalmboken 1529, de tre åtföljda af
samma afslutning. Olaus Petri har alltså tagit uppslaget härifrån,
och säkerligen har han användt hymnerna redan 1531. I Then
swenska messan 1531 heter det om dess ingång: "Ingongen må
wara noghon psalm eller annan loffsong aff scrifftene vthtaghen".
Med hänvisning härtill meddelas i ett bihang de sju botpsalmerna,
åtföljda af samma: "Äära wari fadhrenom ete.".[1] Med bibliska
lofsånger menas säkerligen de tre ofvan nämnda nytestamentliga,
och då de ej meddelas i bihanget, böra de hafva varit tillgängliga
i en särskild skrift, d. v. s. Songer eller wisor 1531. Slutledningen
är så mycket sannolikare, som en af dem, "Nunc dimittis", också
föreslås till användning under kommunionen.
Vi öfvergå nu till att något granska uppställningen i Swenske
Songer eller wisor 1536. Som titeln anger är den metodisk, och i företalet
utvecklas dess plan. Först komma de fyra lofsångerna och en credopsalm.
"Sedan", säger företalet, "fölia tå andre Songer j tessom worom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
