- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 /
53

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska bidrag om Lars Wivallius (efter fängelsetiden). Af Ivar Simonsson.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

godh erkenna, förefallande fall och beswär i embetet att straffa,
som sig sielf är straff wärdigh, rätta och dömma andra, som sigh
icke rätta och dömma wille: och det än meera är, icke een gång
tänker att förstå sigh hafua noghsampt, at wij icke seije
grofueligen, feelat, och icke betrachtat then eedh, han sworet hafuer, då
han öfuer ett så så lofligit embete är till ålderman upsatt worden.
— — — Män man wille doch detta besinna, at en heel menigheet
giör een föreståndare; men så kan man icke slutha twärt emot,
uthan fast meer hafuer menigheeten een blygd af den föreståndare,
som orichtig befinnes." Det religiösa krafvet att icke sätta sig upp
mot öfverheten hade de icke glömt, men häremot satte de som
monarkomakerna krafvet att icke tjäna under en orättrådig, som
brutit sin ed mot Gud och dem.

Wij hafuom nogsampt för uth tänkt och öfuerwäget, huadh thet hafuer
att innebära een ålderman någet at beskylla; han tänke och ther emot, at
honom warder för swårt sigh att sättia och truga opå oss, som sådane
olijdelige illsnidigheeter med honom hafue funnit. — — — Cassan är emot
rächningen. Och fast än rächningerne nu richtigare kunne synas, så war
doch hans vpsåth oss att snilla; ty om wij icke hade här på klandrat, så
wore ju thet, som wij på klagom, undanstucket och förteegat. Och
betäncken, att man dömmer een sålunda effter willia och upsåth. Förty, fasth
een bedragare icke fåår (: effter som Gud sådant offta förhindrar :) främia
och fullföllia sit onda upsåth, så dömmes han doch effter den giärningh,
han ärnade giöra. Ty här gäller icke det ordspråket: hött är medh ingo
bott, uthan misstanckan, som af een sådan illsnidigheet hoos oss så grof
wuxen är, han twingar oss honom at afklaga, fast wij honom än i sielfue
giärningen aldrigh hade funnet.

Dessa åsikter utvecklade han ytterligare i en följande inlaga
(1644 20/1) och lyckades också få åldermannen afsatt.

En af Wivallius’ tidigaste stockholmsvänner var rysstolken
Hans Österrik. Honom har han flera gånger stått till tjänst med
författandet af inlagor till rätten, och vid ett tillfälle bör Wivallius
ha varit honom särskildt värdefull. 1647 råkade nämligen Österrik
ut för olyckan att bli kastad i fängelse, emedan han, medan hans
hustru ännu lefde, hade stått i ett otillbörligt förhållande till sin
piga, och denna hade under bikten känt sig manad att yppa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1918/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free