Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska bidrag om Lars Wivallius (efter fängelsetiden). Af Ivar Simonsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
thet han migh och [de] mina ärnar, min otacksamma gäst. Och
huuset må han inthet skräppa utaff." Inlagan är skrifven med
gubbens darriga piktur, men det är icke svårt att höra, hvem som
setat bredvid och dikterat.
Emellertid hade Wivallius måst lämna staden för att sköta sin
auditörstjänst, och i saknad af hans kraftiga stöd blef svärfaderns
ställning ohållbar. Wivallius måtte ha anat detta, och från sin
landsort får han ett styft arbete att hålla processen flytande.
Samtidigt med att han (1649 19/7) insände en ny skrifvelse för Ellers’
räkning, skickade han äfven notarien i kämnärsrätten ett bref för
att privatim påverka denne. Detta, som denne emellertid inlämnade
till rätten, är i sin insmickrande ton synnerligen belysande för sin
upphofsmans förmåga att fullständigt kunna vända upp och ned på
sanningen, och man är frestad att sätta ett utropstecken nästan
bakom hvartannat ord:
Helsan medh gudh, tillförlåtelige godhe wän, h[er]r notarie, iag haf[ue]r
fast ogierna förnummit, at een twist är och warit haf[ue]r millan min
swärfar Thomas Eller och Peter Dober, särdeles nu om it segerwärck, huilket
från honom är för 16 åhr sedan bortstulit och finnes hoss Dober igän. Ty
begärer han thet in i rätten och at weta, på hwad sätt Dobern thet
bekommit. Och thet går gubben hårdt til hiertat, at han lider af Doberns
olidelige ord och picquer, och at han kan icke hans scrifft mächtig warda
henne at öfuersee och ther på at swara. I går wille han gåt til hans
exellence öfverstothollaren och sig här öf[ue]r beswärat. Män nu haf[ue]r han
migh hela saken öfwerdragit ther med at giöra och låta, som rätmätigast
och christeligast wara kan. Ty bedher iag aff h[err] notarien, at han
ligwäl presentera wille denna hans scrifft i rätten och mig Doberi inlaga
betroo. Jag wil se til, huru saken bäst kan compareras. Jag wille wäl gå
för rätten på gubbens wägnar, män thet haf[ue]r sådant utseende, som skulle
iag hissa them ihop. Bättre wore för Dobern, at han fogade sig i orden.
Gubben haf[ue]r giordt honom myckit godt i sina dagar, och nu haf[ue]r
han i 16 åhr hafft borta hans segerwärck och giör honom förtreet ofwan
uppå. Thet tager ingen god ända på thetta sätt. Gubben kan icke längre
minnas än för honom läses, hwad Petrus scrifuit, ty bekymrar han sig ther
om seent och bittida och gif[ue]r sig icke förre tilfredz, för än han får uth
inlaghun. Jag wil sedan see til, på hwad sätt saken (salve tamen respectu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
