- Project Runeberg -  Samlaren / Trettionionde årgången. 1918 /
149

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atterbom och Afzelius. Anteckningar efter några bref. Af Alf Grandien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Huru väldigt Hammarsköld gripit sig an för den goda (h. e. den
Phosphoriska) saken känner du väl redan. Han har öfversatt Plotini afhandling
om det Sköna. Det är att tappert arbeta i vingården. (10/9 1813.)

Afzelius får också dela omtanken om den nödställde
stallbrodern Ingelgren. Han hade fått löfte om plats som kopist i
Riksarkivet, om han blott inställde sig i Stockholm. Nu ber Atterbom
Afzelius om hjälp åt honom, 20/11 1812.

I gengäld stod Atterbom till tjänst vid Afzelius’ arbete på
folkvisesamlingen. Flera gånger uttalar han sitt intresse för arbetet.
Ibland hjälper han honom med afskrifvandet af en eller annan visa
och är honom äfven behjälplig vid underhandlingarna med Häffner,
som biträdde vid folkvisornas musikaliska redigering. En inblick i
Häffners musikaliska arbete ge några rader i ett af brefven:

Hvad Riddar Tynne m. fl. angår, så vet jag blott, att den enligt
Häffner är en af de äldsta melodier vi äga, och att han påstår sig hafva renat
den från alla moderna tillsatser och upptäckt dess egentliga schema. Den är,
som han säger, en gammal runesång, till hvars egentliga beskaffenhet en för
längre tid sedan i Tyskland funnen runemelodi gifver claven. Jag kan ej
musik, och kan således ej afgöra, om han har orätt eller rätt: jag vet
endast att Geijers vilja är att Häffners melodier skola till punkt och pricka
få införas, som gubben har satt dem. Det är dessutom troligt, att en man
som i fyratio år har studerat antika musiken i alla dess former, och har
musikens theori — hvarpå här allt ankommer — fullkomligt i sin makt,
icke gerna misstager sig; särdeles såsom han med verkligt nit och intresse
sysselsätter sig med allt, som hör till choralen och romansen. — Gerna
åtager jag mig att bli din commissionär hos gubben, så godt jag förmår.
(24/6 1814.)

Intressantare äro emellertid de yttranden, som låta oss se något
af Atterboms egna åsikter rörande sina vänner och fiender.

Om den lofvande, tidigt bortgångne Elgström skrifver Atterbom
10 nov. 1814: "Oersättlig är den förlust vi gjorde, när detta
herrliga subjekt lemnade oss". Dessa ord fällas på tal om hans dikt
Romeo i Julias Graf, som infördes i 1814 års Kalender. Att den
därvid "reviderades" af Atterbom, är ju en känd sak. Själf säger
han: "Jag har ändrat den på icke få ställen, särdeles mot slutet,
och förkortat den ansenligt".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:23:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1918/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free